Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grattis Asterix - 50 år

/
  • Två gånger har Asterix träffat på nordbor: Här i Asterix och vikingarna och dessutom i Resan över Atlanten. Just Asterix och vikingarna är för övrigt Nicolas Rouvières favoritalbum.
  • Liten men naggande god - nu fyller Asterix 50 år.

Nu är det 50 år sedan Asterix och hans tappra galler började göra livet surt för romarna och glatt för sina miljontals läsare.

Men framtiden ser mörkare ut. Asterix är föremål för en hätsk familjefejd.

Annons

Den 29 oktober 1959 dök en liten gallisk befrielsekrigare för första gången upp i den franska veckotidningen Pilote.
Hans namn var Asterix och hans vänner i den galliska byn var redan från början ett praktgalleri av riktiga karaktärer: Den däste hövdingen Majestix, den sluge trolldrycksdruiden Miraculix, den falsksjungande barden Troubadix och inte minst den smällfete, förlåt klädsamt fyllige, vapendragaren Obelix - han som föll ner i trolldrycksgrytan när han var liten och fick ständig styrka.
50 år senare är Asterix ett globalt fenomen. Han är översatt till över 100 språk och dialekter och hans album har sålts i fler än 330 miljoner exemplar.
Det gör hans skapare René Goscinny och Albert Uderzo till Frankrikes bäst säljande författare.
De senaste filmerna som bär hans namn, och där Obelix spelas av Gérard Depardieu i fetdräkt, är också den mest framgångsrika franska filmserien någonsin.


I hemlandet Frankrike firas jubileet med nytt album, scenshower, utställningar, seminarier och inte minst ett evenemang som kallas "Gallerna invaderar Lutetia" (det latinska namnet på Paris) och där figurer utklädda till galler ska myllra runt på huvudstadens gator den 29 oktober.
- Asterix är fortfarande en symbol för för den franska tecknade serien, en ambassadör för både franska och europeiska serier, säger Nicolas Rouvière.
Rouvière är fransk litteraturvetare och Asterixexpert och på besök i Stockholm för att hålla föredrag på temat "Asterix - europén".
En av hans teser är att Asterix har ett budskap om universella värden, bortom kulturskillnader.
- Temat i Asterix är nationellt ursprung. Man skulle kunna frukta att det blir för patriotiskt och nationalistiskt, men serien driver också med de traditionellt hjältemodiga galliska figurerna.
- På samma sätt skämtar den med andra länders nationella myter; den spanska stoltheten, den schweiziska punktligheten... Men den gör det på ett sådant sätt att udden riktas mot våra egna fördomar mot olika nationaliteter. Goscinny och Uderzo har anklagats för rasism, men inget kan vara mer felaktigt. De litade helt enkelt på läsarnas intelligens.


Men medan Frankrike hyllar Asterix gångna 50 år ser nu- och framtiden mer bekymmersamma ut. Att serien tappat klart i kvalitet sedan manusförfattaren Goscinnys död 1977 är de flesta överens om.
Nu har tecknaren Uderzo, som drivit serien vidare på egen hand, dessutom gått med på att låta andra tecknare ta över efter hans död.
Detta har fått hans egen dotter att anklaga honom för att sälja ut Asterix.
- Jag tror att Asterix genialitet låg i samarbetet mellan Goscinny och Uderzo, två vänner som kände varandra mycket väl och hade skapat flera serier innan, säger Nicolas Rouvière.
- Efter Goscinnys död blev den... inte en ny serie, men annorlunda. När ingen av dem är kvar blir det nog något helt annat.


erik.helmerson@ttspektra.se

Mer läsning

Annons