Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkdräkten – ett statiskt museiföremål eller en traditionell dräkt i ständig rörelse

KRÖNIKA Vi föds och vi dör i våra kroppar. Det är det första, det sista och kanske rentav det enda vi faktiskt äger. Vad vi väljer att klä kroppen i och skydda den med är en direkt följd av identitet och kulturell bakgrund. Vad förväntas av dig? Vad trivs du i? Och vem vill du vara?

Annons

Den 14 juli bänkade sig 1 450 000 svenskar framför tv-rutan för att ta del av kronprinsessan Victorias 39:e födelsedagsfirande. Likt tidigare år bar Victoria folkdräkt från topp till tå under sändningen. Men vad betyder klädvalet, egentligen. Stärker folkdräkten den kulturella identiteten. Eller har den spelat ut sin roll i ett postmodernt samhälle där nationalismen inte längre är lika betingad i etnicitet, utan i frihet, individualism och mångfald.

I generationer har folkdräkten levt med oss och anpassat sig efter både modets influenser och människan i plagget. Från spinkiga tonårskroppar till gravida magar har dräkten formats efter livet som levts inuti dräkten. Sytts ut och in. Förlängts och reparerats. För att till slut gå i arv till nästa på tur. En sällsynt egenskap i dagens slit-och-släng konsumtion.

Dans vid Södertull. Foto: Mats Åstrand (arkivbild).

Folkdräkten är en etikett, en tillskrivning på en dräkt som formats ur sin tid. Att kalla dräkten trivial är en skymf mot mänsklig samverkan. Vi behöver dräktkoder lika mycket som vi behöver vett och etikett koder. När vi tolkar och applicerar klädsel är det baserat samhällets grundstenar. Allt hör samman. Inget står utanför.

Mellan trådarna finns inte bara spår av människan som burit plagget men också samhället runtom. Rådande kulturella, ekonomiska och politiska strömningar är alla sammanflätade i dräkten. Så länge moderna samhällen existerat har vi genom vårt yttre markerat status, tillhörighet eller för den delen distans. Det gör att tyget runt din kropp blir till ett stycke levande historia.

Symboliskt har folkdräkten kopplats kulturellt till folklorism och politiskt till nationalistiska värderingar. Både högern och vänstern har genom tiderna försökt förankra respektive agendor i folkdräkten, utan desto större framgång.

Frågan är hur svensk folkdräkten egentligen är i sin form? Genom att titta närmre på den svenska folkdräktens utveckling utanför sin naturliga kontext i Sverige blir dess lokala prägel synlig. Vilken betydelse har folkdräkten för svenskättlingar i USA vars förfäder emigrerat? Hur används folkdräkten där och vilken form har den tagit?

I mode- och konstvärlden har det blivit allt vanligare att vrida på folkdräktens traditionella uttryck. Genom konstnärer som Ida Björs får vi en inblick i vikten av att utmana det statiska för att ta med traditionen in i 2000-talet. Det kreativa lekandet med den klassiska formen syns även allt oftare i experimentella DIY-projekt, som på begäran hos skräddaren. Genom att uppmärksamma folkdräkten från olika håll lever etiketten vidare, och är långt från ett statiskt museiföremål.

I sommar kommer vi på kulturredaktionen i en artikelserie att undersöka folkdräktens uppkomst, symbolik, form och betydelse i dagens Sverige. I dag berättar Ida Björs om sitt formgivande och på måndag reder Marie Ulväng ut begreppen folkdräkt och byggdedräkt.

Stor som liten lever folkdräkten med människan i plagget, från generation till generation. Foto: Johan Rappling (arkivbild).

Mer läsning

Annons