Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flyktingtema när Skottes spelar teater om finska krigsbarn

/
  • Regissören Elisabeth Frick.
  • Skottes Musikteater spelar pjäsen om Kaino, ett av alla krigsbarn som kom till Sverige från Finland.

Ämnet kunde inte vara mer aktuellt: Flykt. Den 20 februari kommer Skottes Musikteater till Bollnäs kulturhus med föreställningen "Kainos sång". Den handlar om krigsbarn som kom till Sverige för 70 år sedan. I dag har den premiär i Gävle.

Annons

Att det är en brännande aktuell pjäs var något som scenografen och konstnären Claes Wiberg framhöll när han träffade Skottes Kalle Zerpe. De pratade om att göra någonting tillsammans, och Claes Wiberg konstaterade att det finns en pjäs som han skulle kunna tänka sig att återvända till teatern för, en som han tidigare jobbat med fyra gånger.

– Det finns bara en pjäs som är riktigt bra!

LÄS MER: "Jag fick en bra start i Hälsingland"

Kalle Zerpe läste. Och fastnade även han för Kaino, som kom till Sverige som flykting under kriget och placerades i en svensk familj. Hon heter Svensson i efternamn och finns på riktigt. På premiären på lördag finns hon på plats i Gävle, tillsammans med barnbarn som aldrig har sett pjäsen om hennes livsöde.

Föreställningens regissör Elisabeth Frick såg urpremiären av Urban Lindhs text på 1980-talet.

– Den föreställningen var fantastisk! Jag kommer aldrig glömma den. Hur skulle vi kunna göra något som är lika bra?

Men hon oroade sig i onödan, konstaterar Elisabeth Frick själv och berömmer Skottes ensemble. Skottes har gjort sin egen version av texten, med mer visualisering och med nyskriven musik. Som smakprov får vi höra bland annat en sång om den härliga sockerdricka som väntar på andra sidan Östersjön.

– De finska krigsbarnen har varit en ganska osedd grupp tycker jag.

LÄS MER: Ett liv med uppryckta rötter

Marie Skönblom spelar Kaino, ett av 72 000 barn som kom till Sverige. Resan börjar i finska Karelen under Andra världskriget och Kaino, som ansvarar för sina två bröder, måste ta dem över den svenska gränsen. De placeras i olika fosterhem och hon återvänder till slut till Finland. Men då har hon förlorat kontakten med sitt modersmål.

I Sverige skildes syskon åt.

– Jag hoppas inte att man skiljer på syskon på det sättet fortfarande, säger Elisabeth Frick.

– Men man splittrar familjerna om syskonen finns kvar i ett annat land, fyller Kalle Zerpe i.

När vi bjuds in till pressträff om föreställningen, har "Kainos sång" just provspelats inför en skolklass. I publiken satt barn som bara för ett år sedan kom från Syrien och som nu pratar perfekt svenska. De kände igen sig, konstaterar ensemblen.

Vi pratar om att många svenskar i dag tycks tro att krig och katastrofer inte kan hända oss, att vi aldrig behöver fly. Även om lång tid har gått sedan Kaino kom till Sverige, är det kanske lättare att se sig själv i henne – Finland var ju trots allt en gång en del av Sverige.

– Vi tänker att det kan vara en fördel med att 70 år har gått, det finns en viss distans men ämnet är ändå detsamma.

Skottes spelar ofta pjäser med en dos allvar, ibland riktigt tunga. På senare tid har flera fall uppmärksammats av föräldrar som protesterar mot att barn i skolan får kulturupplevelser som de tycker är för jobbiga, exempelvis skolföreställningen "Medeas barn" i Örebro län om skilsmässor.

– Än så länge har vi aldrig upplevt sådana reaktioner, säger Sara Fridholm.

– Det kan vara svårt att spela "Kainos sång" för precis nyanlända barn, medger Kalle Zerpe.

*

Äntligen! Nu finns Helahälsingland som app. Ladda ner här, till Iphone eller till Android!

Iphone: App Store

Android: Play Butik

LÄS MER: Hitta alla artiklar på Nöje & Kultur här

Mer läsning

Annons