Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett underbart budskap i bildformat

/
  • Bonoboungen Yaro på Leipzigs Zoo kommer att växa upp i en kultur som är empatisk och fredlig. Något liknande den som de första människorna levde i, enligt Lasse Berg.

Litteraturrecension
Lasse Berg: Vårt inre Afrika
Foto: Carl Douglas
Ordfront

Annons

Människan och hennes förfäder har, till skillnad från aporna, alltid gått på två ben och saknat stora rovtänder. Så har det varit ända sedan våra utvecklingsvägar skildes åt för sex miljoner år sedan.

Det betyder att vi har varit fredliga och löst konflikter med prat och samarbete, inte med slagsmål. Och i stället för att äta maten vi fann själva bar vi på våra armar hem den till gruppen och delade den. 1900-talsbiologismens syn på människan som i grunden krigisk, hierarkisk och konkurrensinriktad är felaktig - de dragen dök upp sent i utvecklingen, när vi blivit bofasta. Djupast sett är människan gjord för en fredlig, jämlik och samarbetsivrig existens - och hon är mer social än något annat djur på jorden, eftersom gruppen och samvaron varit lika med överlevnad i miljoner år.

Så lyder några av Lasse Bergs teser, vet den som läst hans Kalahariböcker. Han har umgåtts med Kalaharis bushmän, som fortfarande lever en samlartillvaro snarlik den som människan levde tills för några futtiga tiotusentals år sedan. Han har följt paleontologer som lägger pusslet om människans bakgrund. Och överallt hittar han tecken på att människor och förmänniskor tidigt var avancerade varelser vars sätt att leva baserade sig på fred, jämlikhet, kompromiss, delande och samarbete.

Den här boken är en sorts coffee table-sammanfattning av de stora dragen i de tidigare. Här finns ett stort antal bilder, kompletterade med kortare texter. Charmigast är förstås mötena med bonoboerna, som är minst lika nära släkt med oss som schimpanserna och som är fredliga, matriarkaliska, ömsinta och sexfixerade. "En blick i en bonobounges ögon är en färd ner genom vår äldsta historia, in i vårt innersta Afrika. Att de är vårt kött och blod behöver man inte vara genetiker för att förstå," skriver Lasse Berg.

Här finns bilder från utgrävningar i Awashdalen i Etiopien, där forskare hittat mängder av lämningar från våra förfäder - ibland dock kanske lite för många ord om forskarna och för få om vad de funnit. Här finns Blombosgrottan med sina grottmålningar och andra fynd som visar hur föreställningarna om en värld bortom den synliga fanns hos vårt släkte redan för 100 000 år sedan och hur man fick kontakt med den genom transen. Det är bilder av Afrikas natur och av från bushfolket, i vilkas glada sällskap alla går omkring och myser. Det hade också varit intressant att se bilder av hur man tror att våra förfäder såg ut, men sådana är ju konstruerade och denna bok bygger på Carl Douglas dokumentära foton.

Lasse Berg skriver ledigt, lättsamt, ibland poetiskt och ofta personligt, och det är ett nöje att bläddra och läsa. För att få ut maximalt av boken skadar det inte om man läst någon av Kalahariböckerna; då blir dessa korta texter påminnelse om och reflektion över det glada budskapet att vi människor inte i grunden är konkurrensinriktade, krigiska och härsklystna. Enligt Lasse Berg är vi gjorda för att ligga på en strand och äta musslor, snacka och ta hand om varandra. Det är som avslappnade, sociala, solbelysta latmaskar vi är allra mest oss själva.

*

Läs mer: Fler recensioner av facklitteratur hittar du här

Mer läsning

Annons