Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eländigt blixt och dunder

/

Den inte alls obegåvade Kenneth Branagh tycker tydligen att han inte skämde ut sig tillräckligt med sitt hialösa Frankenstein-spektakel (1994). Alltså väljer han att ägna huvuddelen av de senaste tre åren åt Marvels senaste superhjälteidioti, ”Thor”.

Annons

Kanske känns utförsäljningen av den egna yrkeshedern lättare i sällskap av skådespelare som Anthony Hopkins, Natalie Portman och Stellan Skarsgård.
Det finns egentligen inte mycket att tillägga om denna blixtochdunder-iscensättning av åskguden Tors öden som superhjälte. Det blir – oavsett vad Skarsgård påstår – inte Shakespeare för att man har en skäggig kung (Oden) och två konkurrerande söner (Tor och Loke). Replikerna dem emellan har vi dessutom hört till leda, näst intill ordagrant, i ett otal rymd- och fantasykalkoner under senare år. Dialogen på marken, där Chris Hemsworths nedfallne hjälte möter vetenskapstrion Natalie Portman, Kat Dennings och Skarsgård är inte ett dyft bättre.
Det finns helt enkelt ingen vettig historia att dra om asagudar som superhjältar, punkt.
Det nya skulle möjligen vara ännu större, mer uppblåsta, datoranimerade scenografier i Asgård och frostjättarnas rike. Hjälmar och läderuniformer möjligen än blankare och kitschigare än brukligt.
Anthony Hopkins utstrålar vis värdighet som Oden, övriga skådespelarinsatser förbigår vi med skonsam tystnad. Fast nog tycker man lite synd om sympatiske Clark Gregg som ser så trött ut när han upprepar rollen som Agent Coulson från Iron Man-filmerna. Men så ska ju alla Marvelhjältar, med bihang, också sammanstöta i nästa års ”The Avengers”.
Bevare oss.
Bosse K Pettersson

Mer läsning

Annons