Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det fanns författare som för-fattade flyktingkrisen

/

KRÖNIKA

Annons

Det är inte en slump att de kallas för-fattare. Alltså de som emellanåt fattar före andra.

1977 skrev Sandro Key-Åberg ”Hedersgästerna”. Den handlar om hur en väldig skara människor lämnar sina gamla hemtrakter efter en katastrof. De tar sig över Medelhavet och vandrar norrut.

”Det är döden att stanna kvar” sammanfattar deras ledare och vädjar till världens samvete.

Ska de göra halt i Italien? Nej, de går vidare. Tyskland? Här stannar några. Danmark? Snart går det upp för alla att det är Sverige som är det egentliga målet. Vartefter den miljonhövdade skaran i jämn takt närmar sig Öresund förändras politiker, folkopinion, medierapportering.

Den 25 mars 1978 var det premiär för ”Hedersgästerna” på Dramaten och pjäsen gavs mer än 40 gånger. Jag minns att jag betraktade Carl Billquists svettiga statsminister från en billig stol längst bak i salongen.

Några år senare kom texten också ut som bok. Sandro Key-Åberg (1922-1991) hade ett nära förhållande till språket och lyssnade av vardagsrepliker som somliga kan smaka av vin. Han låter här medborgare, journalister, tjänstemän, politiker utföra ett sorts bisarrt språkspel kring solidaritet, hot, fördelning, samhällssyn. På så vis fångar han det man kan kalla samhällets egen undertext. Och somligt är sig skrämmande likt.

Replikerna sveper över åsiktskartan. Politiken famlar. Varje beslut leder till nya konflikter. Inte ens godheten är enkel.

1970-talsteatern skälldes ofta för att vara förenklad och svartvit. Men med dagens mått mätt framstår Sandro Key-Åberg som en förbluffande djärv författare.

Mer läsning

Annons