Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den fulländade måltiden finns bara i böckerna

Annons

Det finns inget bra ord på svenska, men på engelska kallas det foodoir. Nedskrivna minnen med starkt fokus på mat. (Food + memoir = foodoir).

Anya von Bremzen (som intervjuas här) har tagit foodoiren till nya nivåer genom att marinera anrättningarna i politik och historia.

Foodoiren drivs av en - i grunden omöjlig - dröm om att återskapa det smakspel man tror sig minnas. Sett ur den vinkeln är många av våra klassiska romaner en sorts foodoirer, förädlade till skönlitteratur. I Torgny Lindgrens redan klassiska ”Pölsan” från 2002 äter sig två män genom Västerbotten för att försöka finna den yttersta, ja rent av slutgiltiga inälvsgröten. Värst är den som görs i Morken (av kokta och malda ekorrar). Främst är den som man kan få hos Ellen i Lillsjöliden, för den rymmer också själva döden.

Den grå klibbiga pölsan är en humoristisk kontrast till Marcel Prousts torra, formfulländade och sönderciterade Madeleinekaka, som drar igång jätteverket ”På spaning efter den tid som flytt”. Denna småkaka (baserad på ägg, socker och honung och helt utan tuggmotstånd) blir, när den doppas i lindblomsté, öppningen till minnet: ”allt detta fick form och fasthet och steg fram, samhälle och trädgårdar, ur min kopp med té”.

Ungefär samma trix gjorde Astrid Lindgren, om och om igen. Framför allt ”Emil i Lönneberga” kan läsas som en enda exklusiv minnesresa, en foodoir byggd på ostkakor, korvar, kålpudding, krösamos. Tiden är förra sekelskiftet. Reda pengar saknas för det mesta, men åtminstone bönderna har mat på bordet. De finare köttbitarna har redan sålts till stan, så det är långkokens kryddiga smakspel som får bära berättandet.

Men dagens köttsoppa är ytterst sällan så god att man vill stoppa huvudet i soppskålen för att slicka i sig det sista. Lingonsylt smakar knappast som Katthults krösamos. Till och med Anya von Bremzen erkänner att hon förgäves letat pirogens sanna väsen. Men denna ur-pirog har förblivit en dröm, förmedlad av Tolstoj, Tjechov och Gogol.

En skön tanke i de arga, nakna, vilda, flottiga kockarnas tid: Den fulländade måltiden finns bara i bokhyllan.

Mer läsning

Annons