Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förlorarnas bild av dagens Sydafrika

/
  • Kajsa Norman kommer från Hudiksvall och har även skrivit om utvecklingen i Zimbabwe och Kuba. I höst kommer även en bok om Venezuela.

Kajsa Norman besöker konservativa afrikander för att förstå hur de tänker om dagens Sydafrika. De gör allt för att inte assimileras.

Annons

När Nelson Mandela blev Sydafrikas första svarta president 1994 talade han om att bygga ett samhälle där alla sydafrikaner, svarta som vita, ska leva utan rädsla och aldrig uppleva att den ene förtrycker den andre.

Nu har det gått mer än 20 år sedan installationstalet och utvecklingen i Sydafrika efter apartheids fall har inte uppfyllt löftena. Den svarta majoriteten är missnöjd över att utvecklingen går alltför långsamt och vita ser att raspolitiken fortsätter som förut, men nu är de själva utsatta för diskriminering.

Många afrikander, ättlingar till de holländska nybyggare och förföljda franska hugenotter som kom till Sydafrika på 1600-talet, fick sin självbild krossad när apartheidpolitiken föll. Trots att de bara representerade mindre än tio procent av befolkningen hade de betraktat sig själva som Sydafrikas värdefullaste invånare. Att bli en icke prioriterad minoritet var ett hårt slag.

Journalisten Kajsa Norman närmar sig dessa vita förlorare och får dem att berätta. Om sin historia, där de fortfarande vårdar minnet av segern över zuluarmén vid Blood River 16 december 1838, om hur raslagarna kom till under 1900-talet och synen på arbete, religion och svarta.

Hon besöker det konservativa Orania, ett försök att skapa en självständig boernation, pratar med unga journalister med afrikandbakgrund i Johannesburg, med arbetslösa vita i kåkstäder och träffar ledare för Brödraskapet, det hemliga sällskap som till stor del låg bakom utvecklingen och införandet av apartheidideologin.

Bron över Blood River ger en bild av dagens Sydafrika från ett håll vi sällan tittar åt. Afrikandernas besvikelse och oro för sin kulturella identitet liknar den många högernationalistiska rörelser upplever i omvälvningarnas Europa i dag.

Det tar dock ett tag att få grepp om bokens struktur. Författaren hoppar mellan dagsaktuella iakttagelser och intervjuer och historiska tillbakablickar av flera olika slag. Det blir lite rörigt med alla tids- och temaväxlingar. Men sammantaget växer en tydlig bild fram som även ger oss insikter om Europas omvandling. Och världen är inte svartvit, det finns en hel gråskala att ta hänsyn till.

Mer läsning

Annons