Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elitens barn fostrar varandra till framgång

/
  • Det som skiljer Sandgren från andra som skrivit om Lundsberg (bilden), Sigtuna, Solbacka etc är ett internationellt idéhistoriskt perspektiv.

Elitbarnsreservat med kamratuppfostran som metod. Få skolformer är så omgivna av mytbildning som internatskolor. I en ny bok argumenterar historikern Petter Sandgren för att elitens internatskolor måste förstås utifrån ett globalt och historiskt perspektiv.

Annons

När fransmännen 1871 lidit det förnedrande nederlaget i kriget mot Preussen uppstod en debatt: vad är det för fel på La France, varför är vi inte lika duktiga som till exempel engelsmännen? En förklaring, som lyftes fram i en vida spridd debattbok, var de engelska internatskolorna, den speciella formen för fostran av en elit. Och snart nog startades franska kopior av Eton och Harrow. 130 år senare debatteras i Japan: vad är det för fel på vårt land, varför står ekonomin still, vad ska vi göra? Svaret blev detsamma: 2005 startas, med pengar från bland andra Toyota, en Etonkopia med uppdrag att fostra en framtida japansk elit, som ska präglas mindre av lydnad och mer av självsäker initiativförmåga.

Petter Sandgren kallar sin bok Internatskolorna för "ett försök att skriva en global historia om elitens internatskolor". Fokus är förvisso på den lilla gruppen svenska internatskolor, och då särskilt Lundsberg i Värmland. Men det som skiljer Sandgren från andra som skrivit om Lundsberg, Sigtuna, Solbacka etc är just det internationella idéhistoriska perspektivet. Sandgren identifierar två olika idéströmningar bakom de dyra internatskolor för eliternas barn (pojkarna främst), som återfinns världen runt.

De brittiska Eton/Harrow/Rugby, med uppåt 500-åriga anor, står för en linje där det fysiska ses som viktigare än det intellektuella, lärarnas auktoritet är mindre viktig än "kamratuppfostran", äldre bestämmer över yngre, redan i tonåren lär sig pojkarna leda.

Dessa internat ger inte en elitutbildning i meningen djupa ämneskunskaper, men de fostrar en elit, eller, mer precist, elitens barn i konsten att med självsäkerhet leda och bestämma. Att premiärminister David Cameron har denna bakgrund är ingen tillfällighet, han är den nittonde premiärministern från Eton College.

En delvis annan inriktning har de så kallade reformskolorna, som startades här och var i Europa och USA i slutet av 1800-talet. Internattraditionerna består men mixas med progressiva pedagogiska idéer, latin- och grekiskapluggandet ersätts av studier i moderna språk, skolorna välkomnar både pojkar och flickor.

Här blir Petter Sandgrens berättelse om de svenska internaten, särskilt Lundsberg, intressant. Genom över 100 år har, nämligen, gång på gång samma typ av konflikt dykt upp: Lundsbergs grundare liksom skolans rektorer och lärarkår, har velat driva skolan i reformpedagogisk riktning. Men eleverna och elevernas föräldrar (ofta tidigare elever) har spjärnat emot och hyllat Etontypen av skola.

Eftersom ägandet av skolan tidigt överlämnades till en stiftelse där gamla elever har majoritet, har reformisterna oftast förlorat vid konflikter. En rektor som på 90-talet ville reformera maktstrukturen i elevhemmen sparkades, ett förslag 2001 att genomföra du-reformen på skolan avvisades, förändringsmandatet för den nya styrelseordförande som rekryterades efter den så kallade strykjärnsskandalen 2013 blev bara fyra månader.

Att de som varit elever på detta sätt besegrar dem som är pedagogiska proffs visar, på sitt sätt, att Lundsberg lyckats fostra just elitistiska ledartyper, en sort som självsäkert kör över det de ogillar.

Vilka är det då man fostrat? Sandgren summerar skolans elever de första 100 åren: 6 prinsar, 94 grevar, 63 friherrar. 43 vid räkningen 1996 levande bodde i Schweiz, 25 på Strandvägen i Stockholm, 77 på slott, gods eller säteri, 100 i Djursholm, 41 i göteborgska Särö, 39 i Saltsjöbaden...

"Detta är", skriver Sandgren med torr humor, "siffror som nyanserar bilden av den svenska skolan under 1900-talets andra hälft som en av världens mest socialt jämlika". Internatskolorna är del ett i en planerad trilogi om eliter i det moderna Sverige.

Första delens kvaliteter lovar en spännande fortsättning.

Mer läsning

Annons