Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bok: Världens gång drivs av växter

/
  • Bomull skördas i Uzbekistan. Bomullen orsakade det amerikanska slaveriet och var den tändande gnistan till inbördeskriget. I dag är den vår viktigaste textilfiber men också problematisk eftersom odlingen kräver mängder av bekämpningsmedel.
  • Opiumvallmon, källa till det smärtstillande morfinet men också till droger som förslavat miljoner.
  • Solrosen, en oljeväxt som också är en njutning för ögat.
  • 1700- och 1800-talets ananashus var starten på den europeiska växthustrenden.

Litteraturrecension
Bill Laws: Femtio växter som ändrat historiens gång
Översättning: Lennart Engstrand och Marie Widén
Lind & Co

Annons

"Växtblindhet" är ett otrevligt ord. Det betyder att vi inte längre ser, märker, bryr oss om det som växer omkring oss.

Moderna människor lägger hellre uppmärksamheten på intryck som hoppar, låter och flimrar, medan tysta, stilla ting som växter sällan noteras, än mindre benämns, än mindre hedras. Botanik anses sällan tillhöra allmänbildningen i en tid som har så många appar och kändisar att hålla reda på. I städerna mejas växter ner av en kal och steril men ack så skötselfri stenarkitektur. Ofta blir växternas roll att bilda "en söt bakgrund till våra hänsynslösa aktiviteter", som Bill Laws skriver.

Men innan vi avfärdar växtriket som ointressant bör vi tänka på vilka vi har att göra med, och inte bara på det självklara att vi inte kan leva utan växter, att de ger oss syre, föda, bränsle, kläder och läkemedel. Kring växter har också dramatik frodats.

Växter har startat krig, varit orsak till mord, förtryck och sabotage; de har gett förtjänster utan gräns men också legat bakom ekonomiska bubblor, politiska ränker och förstörda liv. Växter är inte harmlösa och mysiga, vackra och nyttiga (enbart); i växtriket finns mäktiga, lömska och omvälvande arter som många gånger har påverkat historiens riktning.

I boken möter vi 50 av dem och historier kring dem. Bomullen, som var orsak till det amerikanska slaveriet och därmed också inbördeskriget. I det sistnämnda spelar också teet en roll - vars produktion förslavat 100 000-tals människor. Vi möter opiumet, som Europa tvingade på Kina under 1800-talet och sålunda knäckte ett land som varit politisk stabilt i tusen år. Kokabusken, hampan, växterna som destilleras till alkohol - och den störste dräparen av alla, Nicotiana tabacana, Virginatobaken - har omsatt miljarder i pengar och förstört miljoner liv.

Men vi möter också världens två viktigaste grödor, som håller miljarder människor vid liv: vetet och riset. Ormbunkarna som bildade det kol som drev fram den industriella revolutionen. Kinaträdet, vars bark erbjöd bot för malarian, sjukdomen som dödat fler än alla krig och andra farsoter tillsammans.

Med solrosen får vi berättelsen om van Gogh och världens dyraste målning, med ananasen orsaken till att växthus blev populära och med sojan - den viktigaste proteinkällan för jordens vegetarianer - en diskussion om hur världen tacklar matkrisen. Boken hävdar också att en gång i tiden använde människan 3000 växtarter som föda (det finns cirka 7000 ätliga), medan det i dag är några tiotal - oavsett om siffrorna är korrekta har det skett en enkelriktning som gör oss sjukare.

Det är en god idé att berätta kulturhistoria på det här viset. Boken fångar både natur och kultur, sätter ljuset på dem vi tar för givna och lyfter fram dem som omstörtare och motorer i historiens gång. För den som riskerar växtblindhet kan boken bli en ögonöppnare. För den som inte är i riskzonen blir den, med all sin kuriosa och sitt finstämda bildmaterial, en riktig sommarnjutning.

Mer läsning

Annons