Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bibliotekarien - en digital spjutspets

/

Krönika: Christina Busck skriver om en yrkesgrupp som alltid står i centrum på Bokmässan trots alla olika teman.

Annons

Yttrandefriheten är i år, och bör väl alltid vara, det främsta temat på Bokmässan i Göteborg vid sidan av den enorma marknaden av boktitlar av skilda slag, med signeringar och författarintervjuer. Men är det en yrkesgrupp som alltid står i fokus här, och som egentligen är anledningen till att Bokmässan en gång startade i Göteborg, så är det bibliotekarierna. Ofta en grupp som förminskats – de flesta är ju gubevars kvinnor – och bilden av en hyssjande, medelålders kvinna med kofta och glasögon är en stereotyp som det gärna skämtats kring.

På Bok & Bibliotek i Göteborg, som mässan hette från början, är det bibliotekarierna som är vardagshjältarna. Här, om inte i vardagen, får de äntligen bekräftelse från politiker, forskare, lärare och allmänhet om att deras verksamhet är i frontlinjen.

Biblioteket är snart det enda tillgängliga offentliga rummet som inte gör skillnad på människor, är gratis och bjuder på läsning av tidningar, fungerar som en värmestuga, informationscentral och bokcirkel på en och samma gång. Här finns de fysiska böckerna och e-böcker om allt man skulle kunna vilja veta och uppleva, ofta på olika språk, och här finns datorer att använda för den som annars inte har tillgång till någon.

Detta är något som utredningen som ska ta fram en ny nationell biblioteksstrategi tagit fasta på. Samordnaren, Erik Fichtelius, står i Kungliga bibliotekets monter på mässan och presenterar förslaget för hur de regionala och kommunala biblioteken ska bli navet i ett digitalt kompetenslyft för hela befolkningen, med KB som samordnare.

Utvecklingen mot det digitala har pågått länge. Dagstidningar, myndigheter och företag uppmanar sina kunder och medborgare att gå in på nätet och använda tjänsterna. Bredbandsutbyggnaden pågår för fullt så snart kanske alla får teknisk tillgång till allt digitalt. Men kunskaperna brister bland många av oss. I dag förväntas vi kunna läsa och ta emot e-post, söka jobb och bidrag på myndigheters hemsidor, betala räkningar och skaffa information på datorn, telefonen eller läsplattan. Samtidigt innebär den digitala användningen att vi blottar oss för andra med mindre ädla syften. Det är inte lätt att veta vem vi kan lita på i den digitala världen. Dessutom är det många som fortfarande står helt utanför.

Det låter ju bra med biblioteken som uppgraderade informationscentraler för digital fortbildning. Och bibliotekarierna är nog mer än villiga att vara digitala spjutspetsar som lär ut allt från hur man öppnar ett epost-konto till hur ett demokratiskt samhälle fungerar.

Men då vill det till att de ofta lågavlönade bibliotekariernas status på hemmaplan blir minst lika stor som den är på Bokmässan. I de små kommunerna är det i stället minskade öppettider och minskad utlåning, sparkrav som gör att färre böcker kan köpas in och rent av indragningar av små biblioteksfilialer som är vardag. 2015 försvann faktiskt 25 bibliotek i landet och nyligen presenterades en undersökning som visar att tre av fyra folkbibliotek håller öppet mindre än 40 timmar i veckan.

Hur håller man samtalet öppet, lär ut källkritik och tipsar om olika platser att hämta information på om biblioteket är låst när besökarna vill in?

Läs mer: Gunilla Kindstrand om Bokmässan och yttrandefriheten

Kristian Ekenberg om hur Bokmässan bevakas i media

Mer läsning

Annons