Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att stjäla en annans liv

/
  • Lars Gustafsson tilldelades nyligen det prestigefulla Thomas Mann-priset 2015, Han är också en av de givna medelpunkterna på bokmässan.

Lars Gustafsson leker med tanken att låna en annans identitet.. Crister Enander är hänförd.

Annons

En stor skräck, en kraftfullt dominerande tanke, återkommer i flera av Lars Gustafssons böcker. Den vidrör en genomgripande rädsla inför att vara – eller bli – en annan. Samtidigt är ofta även dess andra sida närvarande. Den stora frihet som skulle öppna sig om man kunde överge sitt vanliga gamla ’jag’ och kliva in i ett annat liv, byta bakgrund, förutsättningar och framtid.

Livet är kanske inte enbart en räcka av självklarheter. Kanske går det att ge det egna livet en annan riktning? Fylla det med ett innehåll och en mening som i grunden är främmande för den egna personligheten?

Jag, jag, jag, jag redan efter bara fyra gånger ett meningslöst ord, skriver Gustafsson i en tidigare roman med en – är jag övertyga om – elegant anspelning på upptakten till Witold Gombrowicz Dagbok.

I sin nya roman Doktor Wassers recept – som kommer ut idag – tar Gustafsson steget fullt ut, utan minsta ansatser till tveksamma krumbukter. Bokens huvudperson och även dess berättare, Doktor Wassser, har en gång för längesedan stulit sitt liv. Han har medvetet blivit en annan än den han en gång var.

På ett grundläggande sätt vidrör och behandlar Lars Gustafsson den på många sätt ytterst komplicerade frågan: Vem är jag när jag utan tvekan använder ordet jag? Identiteten, som vi i regel tar för given, är egentligen full av utmaningar som kan rubba den grund vi står på.

I den djupa orgasmen, då hjärnan förvandlas till ett expanderande eldklot som samsas med en svindel av eggande mörker och vilsenhet och då allt annat upphör att äga verklighet, i just det ögonblicket förlorar även jaget sin innebörd och saknar därmed gränser. Vårt jag finns inte kvar som en del av kroppen. Jaget drar sig undan, in i sig själv – försvinner för ett ytterst kort ögonblick . En märklig och lockande identitetslöshet råder.

Lars Gustafsson skriver med en förrädisk lätthet, ett lätt anslag som förmår skapa en lockande känsla av närhet, ja av respektfull intimitet. Genom detta öppna och välkomnande språk kan Gustafsson beröra och behandla stora filosofiska frågor – de frågor som berör vårt dagliga liv och själva existensen – utan att någonsin förfalla till tom jargong eller tillkrånglad terminologi.

I Doktor Wassers recept är hans språk även i många partier drabbande sensuellt. Han skriver om sexualitet och erotik på ett alldeles självklart sätt – redan det befriande. Han ger därigenom sexualiteten dess givna plats i gestalternas liv – på samma sätt som den är i allas våra liv.

En gång öppnade sig en möjlighet för den unge Kent Andersson, den dagen han fann det förmultnade liket av en tysk medicinare som med sin motorcykel kört av vägen och där blivit liggande oupptäckt. Från liket tog han pass och officiella dokument. Romanen är berättelsen om detta stulna eller erövrade liv. Frestelsen att helt enkelt undgå mitt liv och leva ett annat, skriver Gustafsson. Jag valde att bli någon annan, och om anledningen heter det: jag gjorde det därför den förförelse som utgick från själva idén att ha en fri vilja var oemotståndlig. Samma hänförande frihetskänsla förmår Lars Gustafsson med sitt stillsamma patos, sina underfundiga frågor och skickliga beskrivningar att förmedla i Doktor Wassers recept.

Mer läsning

Annons