Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Vem hamnar utanför när vi bygger staden?

Artikel 18 av 18
Vår Stad
Visa alla artiklar

Alla småstäder i Norrland vill öka sin befolkning och bli attraktiva för nya företag och industrietableringar. Men för vem bygger vi staden?

Annons

När visionerna för stadens utveckling presenteras, så är det nästan alltid bara en typ av människor man vill attrahera: välutbildade och yngre män och kvinnor med god inkomst. För att de ska trivas i de nybyggda centrala områdena är det viktigt att de har stora balkonger eller kanske rent av odlingsbara terrasser med vacker utsikt mot natur och vatten.

Det måste också finnas restauranger och småbutiker i närheten av bostäderna och framför allt en järnvägsstation så att de miljövänligt kan pendla till närliggande större städer, som Gävle eller Sundsvall.

Det pratas väldigt sällan om visioner för integration och social jämlikhet i boende och arbete. De som inte har så lång utbildning, personer med utländsk bakgrund, arbetslösa eller låglönearbetande är inte så attraktiva för stadens utveckling utom när man sammanställer befolkningssiffror och kan visa på plus.

I Hudiksvall är det den centrala järnvägsstationen som ska göra att fler vill bo med havsutsikt i den vackra staden. Ett nytt bostadsområde på Kattvikskajen och övriga havsnära lägen blir förvisso inte billigt att bo i, men ska få fler att börja tågpendla.

I kulturredaktionens serie Vår stad har vi tagit upp några av många aspekter på stadsplanering och arkitektur. Från det lokala perspektivet, med bland annat stadsbråk genom tiderna och omröstningen av Hälsinglands vackraste och fulaste hus, har vi också vidgat blicken utanför landskapet.

I ett av seriens avsnitt listade urbanhistorikern Håkan Forsell teman inom stadsbyggnadsutvecklingen, bland annat symbolbyggnaderna, som skyskrapor. Tillsammans med Dan Hallemar, chefredaktör för tidskriften Arkitektur, gör han också podcasten Staden, som under hösten bland annat besökt Hudiksvall. "Hudiksvall ryms på uppslaget i en Jan Lööf-bok. Begriplig och tydlig. Lite lat och nöjd med att upprepa sina redan kända repliker", är en av deras reflektioner. De beskriver hur småstadens vilja att växa krockar med dess identitet i det småskaliga och något som är vad det alltid har varit. Är behovet av att växa och bejaka det nya så stort att man är beredd att förstöra delar av det som människor i dag uppskattar med småstaden? Ingen lätt ekvation.

I en artikel skrev arkitekten Måns Tham om köpladornas framväxt och hotet mot stadskärnorna när handeln flyttar ut. Det är ett ämne som väcker starka känslor– och har gjort det på många orter i Hälsingland. Vi retar oss på fula köpcentrum – och ändå åker vi dit och handlar.

Forskaren och arkitekten Catharina Sternudd gav i ett annat avsnitt sin syn på var vi står i stadsbyggnadsfrågor i dag. För några år sedan diskuterades småstaden som stadsbyggnadsnorm, nu är det förtätning som gäller. Catharina Sternudd varnar för riskerna med en hårt driven förtätning, där barn och äldre kan få svårt att röra sig i stadsmiljön och hitta gröna ytor.

Tack för alla engagerade synpunkter, förslag och kommentarer till serien. Det finns anledning att återkomma till frågorna om stadsplanering. Det bränner till och många har synpunkter.

Annons