Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Vänstern är som alltid emot

Vänstern har varit emot vartenda frihandelsavtal som EU tecknat sedan Sverige blev medlem. Nu står en ny strid. Om handeln med USA.

Annons

Lunchtid på måndagen i Falun var intressant för oss som tror på tillväxt, företagande och marknadsekonomi som grunden för Dalarnas och Sveriges välfärd.

Till lunchtid hade ett tal av ordföranden i riksdagens EU-nämnd, Carl Schlyter (MP), utlysts i Gamla Elverket.

Vid lunchtid började också EU-kommissionens Sverigechef, Katarina Areskoug Mascarenhas (tidigare statssekreterare med ansvar för EU-frågor i alliansregeringen) i Gruvan konferens berätta om den nya EU-kommissionens mål och planer.

När Schlyter tillträdde som EU-nämndens ordförande fick han upprepade frågor om han fortfarande vill att Sverige ska lämna EU. Schlyter hörde till falangen i MP som kämpade emot ett struket utträdeskrav i partiprogrammet.

Schlyter ville inte svara på dessa frågor.

Schlyter hör till dem som utmålar ett nytt frihandelsavtal med USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP) som något hotfullt för djuren, miljön, välfärden och ekonomin,

Själv är han djupt engagerad i det han kallar "alternativ ekonomi".

Vänstern har varit emot varje handelsavtal som EU ingått sedan Sverige blev medlemmar. Det beror naturligtvis på en grundmurad misstro mot marknadsekonomi som system.

I själva verket innebär TTIP en chans till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen på båda sidor Atlanten. USA och EU svarar tillsammans för runt hälften av världens BNP och för en tredjedel av världshandeln.

Areskoug Mascarenhas ser stora möjligheter om dagens tullkostnader på 4-5 procent kan sänkas, och förväntar sig en omfattande handel vad gäller jordbruksprodukter och offentlig upphandling.

Hon tillbakavisade frihandelsskeptikernas påståenden om att TTIP kommer att sänka dagens EU-standarder vad gäller hälso- och miljökrav. Inte heller stämmer föreställningen om att regler om investerarskydd gör det omöjligt för stater att införa regleringar i det allmännas intresse.

Ordföranden Jean-Claude Juncker använder begreppet "sista chansen-kommissionen", för att inskärpa läget EU befinner sig i just nu. Arbetslösheten är hög, produktivitetsutvecklingen låg, nativiteten låg, inflationen låg och investeringsviljan låg.

EU behöver en ny våg av integrerade marknader. El- och telenät kan kopplas ihop och ges enhetliga regler. Den digitala handeln kan öka genom att "geoblocking" (företags olika prissättning på samma vara på digitala handelsplatser beroende på land) blir otillåten. Bara var sjunde EU-medborgare e-handlar över landsgränser.

I december kan ett ramverk till TTIP stå klart. För oss frihandelsvänner är det som vanligt viktigt att bemöta argumenten från dem som ser stängda gränser som en lösning och utbyte av varor och tjänster som ett hot.

Annons