Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Så genomskådar du bluffen på nätet – en steg för steg-guide

Desinformation, skojare och propagandister. Hur ska du kunna lita på det du läser och ser? Om du följer den här steg för steg-guiden ökar dina chanser till ett sunt informationsflöde.

Källkritik. En ny studie som nyligen presenterades i USA visar att schimpanser har bättre förmåga att identifiera bluffartiklar än människor.

Extraordinärt och otroligt, men helt i linje med de senaste årens utveckling – eller hur? Men är det verkligen så? Klickade du ens på länken?

Läs mer: En guide för visselblåsare – så lämnar du bra tips

Det första steget till att bli mer källkritisk är faktiskt ganska enkelt:

Läs innan du bildar dig en åsikt!

En (riktig, jag lovar) studie som forskare vid Columbia University och French national institute publicerade i somras visar att 6 av 10 personer delar och gillar artiklar i sociala medier utan att ens ha läst dem. Majoriteten nöjer sig med att läsa rubriken och några ord av ingressen innan de delar det vidare. Det mina damer och herrar, är inte ett bra betyg.

För att bilda dig en egen uppfattning är första steget att faktiskt läsa eller titta (längre än rubrikerna).

Fler krönikor av Henrik Nyblad: Ditt flöde fylls av skit – så gör du något åt det!

Och läs inte bara den aktuella artikeln, klicka runt på sajten och bilda dig en uppfattning om dess innehåll. Leta också efter information om vem som står bakom sajten och dess syfte. Ju seriösare aktören är, desto lättare är det att hitta information om den.

Ett tecken, men nödvändigtvis inte ett bevis, på en seriös aktör är att det finns klar och tydlig kontaktinformation på sajten och att det finns en ansvarig utgivare.

Är det du precis läst rimligt och sant?

Om du läser etablerade, traditionella medier, oavsett om de är rikstäckande eller lokala, är chansen hög för att innehållet är sant och relevant. Med det sagt kan också medier uppfatta saker fel.

Ju längre bort nyheten du läser om inträffat desto större osäkerhet finns, generellt sett, också i rapporteringen. En olycka i Sverige beskrivs och bevakas i regel bättre och mer sakligt än en motsvarande olycka i till exempel Asien eller Afrika.

Satirsajter som Storkens nyheter, Vindögat och Inzoomat är bra sajter att lägga på minnet. Fler sajter som bara producerar falska nyheter hittar du här.

"Sociala medier är också en plattform för fejkade tävlingar och bluffmakare vars enda mål är att komma över dina personliga uppgifter."

Steg tre: Finns det någon källa som säger något annat?

Gång på gång sprids förfalskade och förvanskade nyheter, särskilt i sociala medier där mobbmentalitet och nonchalans kan göra det mest osanna påståendet till en viral raket.

Men det finns sätt att se igenom bluffarna. Om du upplever att något är för bra eller för tokigt att vara sant är det dags att verkligen lyssna på varningsklockorna. Här i Sverige har Metros Viralgranskaren gjort en betydande insats för att plocka i sär och blotta desinformation och falska nyheter. För nyheter av internationell och amerikansk karaktär är sidan Snopes.com ett bra alternativ för att se igenom propaganda och lögner.

Sociala medier i en klass för sig!

Falska nyheter, propaganda och bluffar älskar sociala medier som Facebook och Twitter. Där kan de mest bisarra saker bli virala och nå hundratusentals personer på väldigt kort tid.

Läs fler krönikor av Henrik Nyblad: "De hånar oss och kallar oss för 'pappa-feminister'"

Sociala medier är också en plattform för fejkade tävlingar och bluffmakare vars enda mål är att komma över dina personliga uppgifter. I princip varje vecka dyker det upp fejkade tävlingar där hoppfulla och godtrogna personer uppmanas "gilla" en sida för att vinna ett presentkort, en cykel eller till och med bilar.

"Förbluffande och otroligt, men helt i linje med de senaste årens utveckling – eller hur?"

Syftet är att komma över användardata och att kunna sälja vidare sina likes till mindre nogräknade spekulanter (som till exempel tar över "tävlingssidan" och byter namn och syfte med den).

En bra sida att följa på Facebook för att minska riskerna att bli lurad är Bluffakuten – som har som uppgift att avslöja fejkade tävlingar.

Bilder behöver inte vara sanna

De senaste årtiondenas extraordinära utveckling inom foto- och datorbranschen har för med sig en negativ bieffekt. Aldrig förr har det varit så lätt att manipulera bilder.

På nätet sprids många bilder som redigerats och manipuleras för att bättre passa en hopdiktad nyhet. Samtidigt används genuina "sanna" bilder för att bevisa en tes. En bild från en helt annan händelse kan användas för att bevisa påståendet i en ny artikel.

Det går dock, men lite kunskap och tålamod, även att avslöja sådan trick. Genom att göra en "bildgoogling" med en misstänkt bild kan du se i vilka sammanhang den figurerat tidigare. En annan bra tjänst för att se när en bild först publicerades är den här sökmotorn.

Du kan även använda mer avancerade tjänster för att upptäcka om en bild blivit manipulerad.

Och till sist - spetsa öronen och håll ögonen öppna

Källkritik och informationskunskap bör vara ett obligatoriskt ämne för alla. I en allt mer polariserad värld är kunskap makt.