Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: På söndag smäller det!

En Mors Dag värd att minnas.

Annons

Mors dag! Jajemen, det ska firas, som vanligt. Och som av en slump är det också val till Europaparlamentet, EU-val i folkmun. För egen del finns en betydligt starkare koppling till att det är just på Mors Dag som vi ska rösta i EP-valet, återkommer till det. EP-valet är långt ifrån lokalt engagerande och det märks på gator och torg. Ytterst få lokala valarbetare som lobbar.

Nej, här kommer den ena storfräsaren efter den andra på blixtvisit och hoppas kunna inkassera en och annan röst på sin geografiresa. Jag läser, jag tänker och jag försöker bli klokare över det jag läser och det jag funderar på inför detta val. Det enda jag med säkerhet känner är att jag totalt skiter i partipolitiken inför detta val.

Från att slentrianmässigt ha röstat som i riksdagsvalet har jag kommit fram till att det är inte så jag ser på EU och EP-valet. Jag ser det, rätt eller fel, som en ypperlig chans att markera en åsikt i en övergripande, gärna stor fråga. Här kan jag bidra till att få fart på en, för mig viktig, fråga i EP. En fråga som jag tycker att de etablerade grupperingarna inte driver som de borde, eftersom de låst fast sig i sina europeiska grupperingar, höger, socialdemokrati, liberal, bonde, miljö, främlingsfientliga högerhöger och revolutionära kommunister. Har kommit fram till att dessa etablerade grupperingar klarar sig utan min röst, tycker dessutom inte att de tillför något spännande inför årets val. Piratpartiet har väl egentligen ingen riktig agenda och känns som en bortkastad röst.

Nej, jag vill lägga min röst där den förhoppningsvis gör skillnad. Känner dessutom för att vara lite obstinat men ändå inte raljera över mitt val, det måste finnas en djupare tanke varför jag till slut lägger min röst på just det partiet. Dessutom vill jag gärna vara en vinnare. Känner för att vara en del av ett nytänkande som vågade ta steget i det historiska EP-valet 2014. Hm, finns det något MC-främjande parti, där man proklamerar för värmeslingor i vägarna för att underlätta mc-åkning året runt? Eller något Tillåt-strandnära-bostadsbyggande-på-landsbygden-parti? Nej, naturligtvis inte.

Egentligen har jag inga hjärtefrågor som upptar stor del av min tanketid men det finns viktiga frågor som jag helt sonika litar på att andra delar med mig och röstar in rätt folk; Marit bör fortsätta värna om våra djur som ska bli mat, snuset måste få legalitet i hela EU, också så vidare. Nu har jag svamlat nog och så här långt får ovanstående ord betraktas som förspel. Nu kommer vi till kärnan: jag ska för första gången i mitt liv avslöja offentligt hur jag tänker rösta i ett val! Jaha, vem bryr sig? Förmodligen ingen.

Men eftersom jag har privilegiet att orda offentligt så tar jag chansen att sprida mitt tänk. Jag gillar ingen form av –ism. Fanatiskt och många gånger hämmande, enligt mitt tycke. Jag ogillar verkligen kommunism och fascism/nazism. Feminism gillar jag ju naturligtvis inte heller eftersom det innehåller –ism. Men på söndag ska jag lägga min röst på Feministiskt Initiativ. Ska det bli fart på och riktigt ambitionen i jobbet att jämställa mellan könen måste det in en tydlig röst i Europaparlamentet. Fi har naturligtvis ett bredare politiskt program än så. Men det är just den sakfrågan som gör att jag vill ha in partiet i EP och jag tror att det är den frågan de kommer att profilera sig kring om de kommer in – vilket jag tror att de gör!

Den 25 maj 2014 var det Mors dag och jag röstade på Fi, det kommer jag att minnas!