Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika: Javisst, "dialekt ä role tysche jö"

Mina dagar är fyllda av kontakter och bland de roligaste är alla mejl, brev och telefonsamtal om hälsingedialekter jag tagit emot senaste månaden.

Nyligen hade kultursidan ett helt uppslag om olika dialekter i Norrland och Dalarna, men ni hälsingar är så flitiga att vi inte kan släppa detta spår riktigt än.

LÄS MER: Jag är avundsjuk på hälsingemålet

Hela kåserier och artiklar har jag fått och Kjell Malander i Kilafors, liksom Gunnar Holmberg i Delsbo, har kompletterat den ordlista A till Ö som tidigare publicerats med fler ord, som dôrna – föra kraftigt oväsen, svalvôle – vass kyla, och gôrkoa – kåda.

LÄS MER: Hälsingeord från A till Ö

Många dialektord bjuder också Nils-Erik Näslund på, Ljusdalsbo i 18 år. Spräg – rödblommig, jyssma – springa och vörg i stället för Dellenbygdens dörg, (spindel) är några av dem han listar.

LÄS OCKSÅ: "Jag kan inget annat än prata dialekt"

Margoth Berglund i Färila skriver så här:

"Är Fala-bo, och förr av gamla släktingar hörde man att dom sa att nåt var 'ovonsle'. Det kunde vara nåt som var 'ovonsle stocht'. Det betydde att något var mycket stort, tror jag."

Morgan Persson bjuder på dessa dialektrader:

"Dä ä role tysche jö. Jö kömme ju från Bjuråker ja å ett uttryck söm ä bra å ta tä iblann är Jettent högt."

LÄS MER: Lennart ä sôlskreen

Maria Söderström i Söderhamn tipsar om dessa dialektord: bös – skräp, och flokig – snurrig, förvirrad.

"Eksmerer ru inte maten pôjk" utbrister Mai Soidre, Tallåsen.

Dialektord har kommit med från hela landskapet och Karl-Erik Nordlund skriver ett långt brev om bygdemålet han växte upp med och nämner speciellt Jerker Brodéns bok "Gnaschpsvensk ordlista å mä tellämpning".

"Skall något av detta bydgemål bevaras så vill det till att det görs inspelningar nu som kan bevaras för eftervärlden", skriver han.

Mer ur Karl-Erik Nordlunds brev:

"När det gäller dialekter skall man inte tro att dialekten var samma överallt. Varje socken hade sin dialekt, ja även mellan byarna fanns det skillnader, fast dessa skillnader kanske mer berodde på ännu ålderdomligare ord som hängt kvar.

Några exempel: Affärsbiträdet Agnes arbetade i Frelins diversehandel i Grängsjö. Handelsboden saluförde inte enbart livsmedel i form av mjöl, socker, falukorv med mera. Det fanns allt som kunde behövas bland ortsbefolkningen. Som järn i form av bandjärn, armeringsjärn och liknande.

– Agnes klargjorde för affärsföreståndaren 'Om hä köm nån söm ska ha jaar, då rope ja på däg Robert' (Om det kommer någon som skall köpa järnprodukter, då ropar jag på dig Robert).

Av detta kan vi lära, att Agnes var från Bergsjö, där järn kallades jaar. Enligt Gnarpsdialekten hette det jaan."

Håkan Franck i Forsa, som skrev en bok om Forsamålet för 20 år sedan, och några fler skribenter återkommer vi till i en senare artikel.

Läs mer: Här hittar du alla artiklarna i serien Mål i mun

Passa på att prata dialekt nu under juldagarna när släkten är samlad!