Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kritik mot landsbygdsstöd

I en ny rapport kritiseras landsbygdsprogrammet. Pengarna har gått till att subventionera lantbrukare i stället för att utveckla annat företagande i glesbygden, hävdar Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi.

Men Berit Löfgren, länsstyrelsens enhetschef för landsbyggd och tillväxt, ser en fara i att inte fortsätta stötta lantbruket.

– Det är ett högt spel, säger hon.

Sedan 2007 har 36 miljarder kronor betalats ut i stöd för att utveckla landsbygden, hälften av pengarna har svenska skattebetalare stått för och resten har kommit från EU. ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, har utrett det så kallade landsbygdsprogrammet. Enligt rapporten borde pengarna gå till rådgivning och utbildning av alla typer av företag på landsbygden för att stimulera innovation och utveckling i stället för att hålla det svenska lantbruket under armarna. Subventionerna till jordbruket gör att andra verksamheter trängs undan.

I Gävleborg har drygt 300 miljoner kronor gått till företags- och projektstöd på landsbygden, en tredjedel av pengarna har investerats i lantbruk. Dessutom har jordbrukare i länet sammanlagt fått 1,2 miljarder kronor i miljöersättningar.

– På så vis får vi mat i magen, kläder på kroppen, öppna landskap och fler arbetstillfällen, säger Berit Löfgren.

Hon påpekar att den lokala livsmedelsproduktionen har tagit mycket stryk de senaste årtiondena. 1987 fanns det tre mejerier i länet, i dag finns bara Gefleorten kvar. Nu verkar det som att landsbygdsstödet fått fart på lantbruket i Gävleborg, både antalet mjölkkor och lamm ökar. Skulle vi inte lägga pengarna på att stötta det egna jordbruket skulle vi snart svämmas över av livsmedel från de andra EU-länderna som kommer att fortsätta att subventionera sin egen matproduktion, hävdar Berit Löfgren.

– De här rösterna hörs då och då, men det här är ett system, det är ett sätt för oss i Sverige att hämta hem pengar. Vi satsar en krona och får tillbaka två.

Hon tycker inte att lantbrukarna gynnas på andra näringsområdens bekostnad, tvärtom finns många viktiga arbetstillfällen inom lantbruket.

– Innovation är ett sådant där ord som är populärt att använda nu för tiden. Men siktet ställs in ofta in på tillverkning för den globala marknaden, inte den lokala.

Från och med nästa år är det dags för en ny sjuårsperiod av landsbygdsstöd, skulle kritikerna få gehör i hur det utformas kan dagarna vara räknade för lantbruket i Gävleborg eftersom den importerade maten blir billigare.

– Då gäller det att konsumenterna är beredda på det. Köper vi lokalt producerad mat får vi öppna landskap och arbetstillfällen här, köper vi det importerade får de arbetstillfällen där i stället. Det finns de som hellre sparar pengar till Thailandsresan och köper livsmedel som de inte har en aning om hur de har producerats, men det verkar som att många trots allt vill köpa lokala produkter, säger Berit Löfgren.