Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kraftfulla politiker behövs för klimatets skull

Annons

Inte helt nöjd är nog statsminister Fredrik Reinfeldt, som den moderat han är, att behöva sätta så mycket fokus på klimatfrågan framöver. Men världen förväntar sig det.

Visst finns det en hel massa andra frågor som kräver handlingskraft för att det ska hända något. Men klimatfrågan är inte bara politiskt korrekt att sätta först på dagordningen, det är helt nödvändigt.

Så i det här fallet får nog Reinfeldt och hans kollega finansminister Anders Borg släppa taget om plånboken och seriöst börja diskutera miljöfrågor.

Miljön kräver engagemang och insatser som måste få kosta. Det är en sanning som står sig, vilket understryks av att världens glaciärer smälter undan för undan.

Häromdagen lyckades G8-länderna komma sams om att det är dags att halvera koldioxidutsläppen globalt fram till år 2050 (en lång tid är det fram till dess, och vad vill man göra för miljön under den tiden?) Vad som säkert har hänt innan detta viktiga årtal infaller, är att ingen av dagens ledare sitter kvar vid makten. Tänker man så, är det lätt att föreslå åtgärder, åtgärder som andra får reda upp och förklara och försvara.

Men det går inte att bara lämna över till nya generationer. Även om de unga förhoppningsvis är de både modigare och mognare som människor och politiker.

Bra är dock att USA är med på rädda-klimatet-vagnen. Länge har man velat förhala och knappt förhandla. Men nu är USA åtminstone positivt till att sänka sina utsläpp. Och Barack Obama verkar vara genuint intresserad av klimatfrågorna, och äkta engagemang brukar kunna smitta av sig på ett positivt sätt!

Trots detta är de svenska miljöorganisationerna inte helt nöjda. De anser att mer behöver göras för miljön. Och det här och nu! De hade hoppats på tydliga åtaganden redan till 2020 och därtill löften om pengar för att kunna börja minska utsläppen redan de närmaste åren.

Ledarskap är nog precis vad Reinfeldt och hans regering måste visa i den här frågan. Långsiktighet behövs också. I december i år hålls ett avgörande klimatmöte i Köpenhamn och till dess ska många frågor avhandlas och förberedas. I Köpenhamn ska ett helt nytt internationellt klimatavtal presenteras. Men redan nu i mitten av juli är det dags att stämma av EU-ländernas syn på sjöfartens utsläpp. Och det är allt annat än en liten och obetydlig fråga.

Det mesta som handlar om klimat och miljö har med rättvisa att göra. Ett jobbigt ord, för det krävs oftast något av någon för att uppnå rättvisa. Men så här är det: Världen behöver ett rättvist klimatavtal som både stoppar den globala uppvärmningen och som ger fattiga människor rätt till utveckling.

Orättvist är det, att det är världens fattiga som drabbas hårdast av alla klimatförändringar, som torka, översvämningar och orkaner, trots att det är de fattiga som är minst ansvariga för klimatförändringarna. Visst kan man göra något åt denna orättvisa! Världens klimatutsläpp och miljöproblem kommer inte att lösas inom snävt nationella gränser.

Sverige kan visa vägen, men vägen måste sedan beträdas av USA, Kina och Indien för att nämna några stora miljöförstörare. Kina och USA står för hälften av alla världens utsläpp. I Kina startas ett nytt kolkraftverk var femte dag. I Indien rullar 1000 nya bilar varje dag ut på gatorna i New Delhi. Även om Fredrik Reinfeldt inte är nöjd med allt klimatprat, så finns det hjälp att få i regeringen. Det går utmärkt att kalla in Centerpartiets Andreas Carlgren och låta honom sköta förhandlingarna! Det gröna mittenpartiet behövs nu mer än någonsin – för klimatets skull!

Mikaela Munck

Centerpressens Nyhetsbyrå

munck.konsult@telia