Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kontrollera våra nämndemän

För några år sedan fick nämndemannakåren kritik för att de satt och sov i tingsrätterna. Nu visar en granskning att flera av dem är dömda för allehanda brott. Var och en kan inse att det inte är särskilt lämpligt att utdöma straff om man själv ägnat sig åt lagöverträdelser.

Annons

Det finns inget moralistiskt i ett sådant påstående. Eller elitistiskt för den delen. Det är naturligtvis skillnad på brott och brott. Men ibland när frågan diskuteras uppstår skräcken för krav på fläckfria människor. Men det hör faktiskt inte till vardagen att vi alla ställs inför skranket. Självklart måste det gå att hitta nämndemän som inte är straffade.

Lika lite som en lärarvikarie i Hudiksvall som är dömd för misshandel, ska få en chans att förgripa sig på unga tonårstjejer i skolmiljö, lika lite som en polischef i Gävleborgs län kan fortsätta vara chef över poliser när det misstänks att hon delar sitt privatliv med en narkotikasmugglare, lika lite kan nämndemän sitta och döma ut straff för brott som de kanske själva gjort sig skyldiga till.

Aftonbladet har i en granskning hittat 25 nämndemän som jobbar kvar i domstolarna, trots att de är straffade. Ingen har någonsin kontrollerat dem. Ytterligare ett tjugotal har frivilligt valt att sluta, är entledigade eller så pågår förundersökning mot dem.

Frågan som bör upp bordet är: hur utses nämndemännen och är det vettigt att ha kvar systemet?

Det är de politiska partierna som nominerar sina respektive kandidater. Sedan är det upp till kommun- och landstingsfullmäktige att godkänna de föreslagna. Ingen kontroll av nämndemännen görs. Utdrag ur belastningsregistret är inget som efterfrågas. Och handen på hjärtat – hur attraktivt är nämndemannauppdraget?

Det är ingen snitslad bana upp för den politiska karriärstegen direkt. I tingsrätterna brukar pensionärer och mindre namnkunniga hamna. De som inte fick vara med och slåss om de tyngre uppdragen. Där av sovdebatten för något år sedan.

Så om inte partierna kollar vilka de befolkar tingsrätter och hovrätter med, vem ska då göra det? Och ska vi ha ett system där man måste gå med i ett parti för att kunna göra sin samhälleliga plikt?

Rättssäkerhet och allmänhetens förtroende står på spel. Det tycker också justitiekanslern Göran Lambertz som vill se större kontroll från kommuner och landsting. Andra rättsexperter går på en mjukare linje och förespråkar upplysningsskyldighet från den enskilde nämndemannen. Det i sig skulle naturligtvis ha en avskräckande effekt: Ingen vill skylta i sitt CV med vilka brott man gjort sig skyldig till, inför tingsrättstjänstgöring.

Debatten kan vidgas. Vad får det för konsekvenser när partier kommer in i våra folkvalda församlingar, som kanske inte har en helt rumsren agenda? Eller åtminstone ett inte helt igenom humanistiskt partiprogram. Kan tingsrätterna hantera att en enskild nämndeman dömer, inte utifrån juridiska aspekter, utan från politiska?

Med nuvarande system skulle också den organiserade brottsligheten kunna ta sig in och få dömande funktioner. Det är bara att gå med i ett parti, ingen kontrollerar din bakgrund.

Det finns många kloka medborgare med stort rättspatos som vill göra en samhällsinsats, men de befinner sig utanför partipolitiken.

Något att fundera på.

Mer läsning

Annons