Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsumenterna ändrar inte sina vanor på sikt

Få ämnen har diskuterats lika flitigt i pumpköer och runt middagsbord som bensinpriset. ”Nu är gränsen nådd”, skrev Aftonbladet år 2000. Då var priset på lågprisstationerna strax under tio kronor.

Annons

I‑dag kostar bensinen över 40 procent mer. Men trots klagomål, mejlinglistor och arga inlägg på tidningarnas diskussionsforum köper vi fortfarande i princip lika mycket bensin, drygt 5 300 000 kubikmeter från de stora bensinbolagen.
Hur går det ihop?
– Genom historien ser vi att en prisökning ger en kortsiktig minskning av bensinköpen. Sedan går konsumtionen upp igen. Däremot finns det en långsiktig trend att vi köper cirka två procent mindre bensin varje år, säger Ulf Svahn.
I‑stället är det, enligt Ulf Svahn, andra faktorer som på kortare sikt påverkar hur mycket vi tankar.
– Konjunkturen påverkar en del. I dåliga tider verkar vi ställa bilen hemma. Om det blir populärare med tågsemester är en annan faktor. En bra kollektivtrafik och trängselavgifter är också saker som gör att vi kör mindre bil.
– Men bensinpriset har en mindre effekt på kort sikt.
I bland annat media brukar man tala om en ”kritisk gräns”, och att ”nu är taket nått”. Finns det någon sanning i det?
– Nej, ingen har visat att det skulle finnas en sådan nivå. Och i och med att bilarna blir bensinsnålare, kompenserar det en del av prisökningen. Ett tag var det populärt att skriva om bensinslukande statsjeepar, men de är alldeles för få för att ge något genomslag i bensinkonsumtionen i Sverige.
Helena Sandberg är butikschef på Shell i Söderhamn och ger bensinmackens perspektiv på prisuppgången.
– Det stannar lika många bilar nu som tidigare, och folk tankar nog lika mycket. Ekonomiskt spelar inte en mindre nedgång av bensinförsäljningen så otroligt stor roll för en bensinmack. Man tjänar mer på två korvar med bröd än en full tank. Så små är marginalerna, säger hon.
Även Maria Spetz, vd på Sveriges största motororganisation Motormännen, bekräftar bilden och konstaterar att de som drabbas hårdast är, som vanligt, de med små ekonomiska marginaler.
– Människor måste ta sig till jobbet eller lämna barnen på dagis. Undersökningar visar att vi drar ned på annat, som matkontot. Till slut beror det på vilka ekonomiska förutsättningar vi har. De med god ekonomi kan betala för bilens bekvämlighet utan att ändra sina vanor. De med mindre marginaler drabbas mycket hårdare, säger Maria Spetz.
Motormännen driver frågan om lägre bensinpriser. Hur stor är möjligheten att den frågan kommer upp på agendan?
– Det är inget parti som driver den frågan i‑dag. Kd gjorde det tidigare, men har strukit det kravet. Men en sak som har kommit bort i den svenska debatten är att råvaruspekulationen också påverkar priset, precis som spekulationen på guld eller aktier. Marknaden ligger bakom en del av uppgången på olja genom ren spekulation, och en tro på högre oljepriser, säger Maria Spetz.