Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kompisarna som bor i kollektiv: "Livet blir mer odramatiskt"

I en gammal träkåk mitt i Söderhamn huserar fyra kompisar och en iller.
Det här är Nollkollektivet.
– Jag skulle gärna bo så här i flera år, säger Anton Larsson.

Vännerna Anton Larsson och Robin Larsson hade länge pratat om att bo ihop, även om de då var mer bekanta än vänner.

– Vi har varit en del i kompisars kollektiv, i andra städer. Vi har pratat om det rätt länge, lite på skoj, men det fanns inget lämpligt att flytta in i, säger Robin Larsson.

Men så bestämde de sig för att ändå prova att hitta något gemensamt, och då dök femrummaren i två våningar upp.

– När vi väl bestämt oss, tog det cirka en minut att få lägenheten, det var bra timing, precis innan det blev lite bostadsbrist här i Söderhamn, säger Anton Larsson.

De fick med sig Dennis Bertilsson och Joakim Lovén på tåget, och nu har de bott ihop i ett halvår.

Läs även: László var med om att grunda kollektiv: "Vi gav vår inkomst till kollektivet"

Fyra unga killar i en gemensam lägenhet – det låter som upplagt för sena nätter.

– Ibland ballar det ur och blir jättesent. Man kan ha bestämt sig för att bara vara på sitt rum och lägga sig tidigt, men sen går det inte ändå, man vill vara med de andra. Men det är bara positivt. Det blir sällan kaos, säger Dennis Bertilsson.

När vi träffas är det söndag och även om de tre killarna som är hemma var uppe sent i går och hade hemmafest, har de planer för kvällen. Anton och Robin har ett musikprojekt, Döden dö, där de rappar på svenska. Dennis, som jobbar som studiomusiker, ska vara med.

– Det finns bara fördelar med att bo så här. Livet blir mer odramatiskt. Man kan ha en dålig dag på jobbet, men det är alltid gött att komma hem, säger Dennis och Robin håller med:

– När man bor själv kan man ha söndagsångest. Särskilt om man har festat dagen innan. Här har man sällskap och eftersom vi alltid är på samma fester kan man alltid fråga kompisarna om man har gjort eller sagt något dumt.

Alla fyra killarna har ett kulturintresse, som de kan mötas i.

– Sprunget ur vårt intresse, och att vi bor så här tätt ihop, har projektet Hamnen bildats. Det är ett kulturprojekt som också är ett nätverk, säger Robin.

– Det handlar om band, konstnärer, serietecknare och skateboardåkare. Vi vill stötta varann och hjälpas åt. Representera varandra, här i vår småstad, där vi alla verkar.

Reglerna i kollektivet är egentligen få – det är städdag på torsdagar, och röker gör man utomhus. Förutom vattenpipan då, som ibland fungerar som gemensam aktivitet i vardagsrummet.

– Ibland har vi något vi kallar kvartsamtal, då vi pratar om allt, och ibland röker vi vattenpipa under tiden. En gång satt vi och pratade oavbrutet i sex timmar, säger Anton.

Anton menar att människor är gjorda för att leva ihop.

– Jag tror att man generellt sett blir mindre deprimerad när man bor ihop så här. Jag skulle lätt kunna bo så i flera år, säger han.