Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommuner missar pengar till kvinnojourerna

/

Kvinnojourer har länge spelat stor roll för kvinnor och barn utsatta för våld. Verksamheterna bygger på frivilligt initiativ och fungerar som ett bra komplement i ett välutvecklat välfärdssamhälle.

Annons

Våldsutsatta kvinnor är ofta i direkt behov av hjälp och skyddade boenden och då är en kvinnojour, som står utanför tjänstemännen och myndigheterna, ett enklare alternativ för kvinnor att vända sig till. I ett utsatt läge, som dessutom ofta är förknippat med känslor av skam och misslyckande, kan det vara kortare väg till en oberoende part.

På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen genomfört en utvärdering av Socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för kvinnor som har utsatts för våld av män i nära relationer. I studien valde man att fokusera på utsatthet för våld, upplevd hälsa samt psykosocial situation.

Den nyligen presenterade rapporten från Socialstyrelsen visar tyvärr att under perioden 2007-2009 valde så många som 28 kommuner att avstå helt från att söka stöd till jourerna.

Detta medför naturligtvis skillnader i landet och hjälpen till en kvinna varierar beroende på var hon bor. Ett beklämmande resultat, särkilt med tanke på att regeringen har avsatt 109 miljoner för ändamålet.

Socialminister Göran Hägglund (KD) uttalade sig kritiskt mot landets kommuner som inte sökt av de särskilda medel som öronmärkts till kvinnojourer. Han menar också att kommunerna behöver få mer information, men samtidigt att ansvaret ligger hos de kommunala företrädarna att ansöka om de medel som finns.

Från Socialstyrelsens sida föreslås det ändring av reglerna kring fördelningen av utvecklingsmedel. Ändringen skulle innebära att pengarna till kvinnojourerna och andra ideella föreningar skulle fördelas direkt genom deras riksorganisationer.

Det är ett intressant alternativ och fortsättningen följer i höst, då regeringen måste ta ställning i frågan. Detta skulle innebära ett steg mot ytterligare centralisering och att staten tar över mer av kommunernas ansvar, och frågan är om det är rätt utveckling.

Samtidigt visar rapporten från Socialstyrelsen på behovet av utvärdering av såväl öppenvård som kvinnojourers verksamhet. Resultaten är inte alltid de förväntade.

Enligt rapporten har vissa av insatserna på ett antal undersökta jourer inte alls någon dokumenterad effekt på drabbade kvinnors psykiska hälsa. En väldigt stor andel av kvinnorna fortsätter att utsättas för våld även efter kontakt med jourerna.

Frågan väcks naturligt om hur samarbetet med polisen fungerar. Kvinnojourer må hända hjälper inte alla kvinnor till en bättre psykisk hälsa, men det gör inte alltid socialtjänsten, öppenvårdsmottagningar med mera heller. Däremot är det viktigt att det finns allsidig samhällshjälp att få för dessa kvinnor, oavsett deras bostadsort.

Att kvinnojourer kan och, som alla andra verksamheter, bör kvalitetssäkras, är ganska naturligt. Samtidigt är det av ytterst vikt att ta problemet med att våldsutsatta kvinnor inte får likvärdig hjälp över landet på största allvar.

Dessa kvinnor, och oftast barn, är i akut behov av hjälp, och det är tragiskt och oansvarigt att inte utnyttja avsatta resurser.

Mathias Grimpe

Centernpressens Nyhetsbyrå

Mer läsning

Annons