Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunen din vän eller fiende?

/

Betraktar du din kommun som din vän eller fiende?

Annons

Varför gör kommunen inget? Varför struntar kommunen i min by? Varför lägger kommunen ner fungerande verksamheter? Varför drar kommunen in äldreboende och skolor? Varför bygger inte kommunen en inomhushall? Varför kommer inte politikerna överens? Varför förändrar kommunen barnomsorgen? Varför gräver kommunen sönder vägen?

Frågor om stort och smått som ibland tyder på att många uppfattar kommunen som något som bara vill krångla till livet och jäklas med medborgarna.

På tidningarnas insändarsidor och webbens kommentatorsfält öser många ur sig ilska, protester och rent av förakt. Mera sällan kommer det några konstruktiva och alternativa förslag till lösningar.

Vem är då kommunen? Ibland får man intrycket av att det är politikerna och tjänstemännen som är kommunen.

Det är "dom på kommunen" som inte fattar någonting.

Men kommunen är faktiskt alla dess invånare. Vi alla tillsammans. Men eftersom alla inte kan bestämma allt tillsammans, har vi valt ett antal politiker som sköter kommunens löpande verksamhet med hjälp av anställda tjänstemän. Helt utan eget vinstintresse.

Och alla vill självklart göra ett så bra jobb som möjligt. För hela kommunens bästa.

Till kommunens obligatoriska uppgifter hör bland annat social omsorg, för-, grund- och gymnasieskola, miljö- och hälsoskydd, räddningstjänst, vatten- och avlopp och plan- och byggfrågor.

Dessutom kan kommunen bedriva frivillig verksamhet som exempelvis att ansvara för eller stödja kultur- och fritidsverksamhet.

Men hela tiden ska det handla om en verksamhet med invånarnas bästa för ögonen. Verksamheten finansieras genom kommunalskatter och olika generella eller specialdestinerade bidrag från staten. Utan privata vinstintressen.

Plus och minus ska helt enkelt gå ihop. Det är förresten inte så enkelt. För ett par år sedan spådde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att den kommunala skatten måste höjas med 12-13 kronor de närmaste 25 åren om kommunerna ska klara den ökande efterfrågan på välfärd.

Andelen äldre kommer att öka och andelen produktiva människor kommer att minska, vilket leder till att allt färre får bära en allt större kostnad. Om nu inte de äldre jobbar längre…

Kommunerna kan – och måste - förstås rationalisera. Men jobb som kräver många händer och fötter inom vård och skola kan inte rationaliseras på samma sätt som varuproduktion. Däremot borde kommunerna kunna skapa fler morötter som uppmuntrar till ökad effektivitet och arbetsglädje. Där ligger ofta det privata näringslivet långt före.

Många tycks tro att det var bättre förr. Men kommunerna har i alla tider tvingats göra förändringar eftersom förutsättningarna och verkligheten ständigt förändras.

Det är dessa förändringar som vanligtvis skapar de intressekonflikter som gör att en del medborgare drabbas och ibland ser kommunen som sin fiende.

Som kommuninvånare ser man oftast bara till den egna närheten och sina egna intressen. Och egenintresset ljuger aldrig, som de gamla marxisterna sade. Man är sig själv närmast.

Men de som förvaltar våra gemensamma tillgångar i kommunerna, de som vi har valt, måste se till helheten. Att det blir så bra som möjligt för så många som möjligt.

Det betyder inte att de aldrig får ifrågasättas eller kritiseras. Vi behöver en ständig debatt om vad som är bäst och hur vi skapar en så bra kommun som möjligt tillsammans.

Men vår gemensamma utgångspunkt måste vara att alla vill hela kommunens bästa.

De som är valda gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. De är valda av majoriteten av folket. Och alla har möjlighet att ställa upp och påverka.

De som jobbar åt kommunen i omsorg, vård, skola, samhällsbyggnad, administration och andra verksamheter, jobbar i vårt gemensamma företag som drivs helt utan vinstintresse.

Det kanske kan vara värt att påminna varandra om det ibland.

Mer läsning

Annons