Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klass dödar i den svenska sjukvården

/

Annons

Den svenska ohälsan är i allra högst grad klassrelaterad visar undersökning efter undersökning från folkhälsoinstitutet. Hur vi äter, om och hur mycket vi röker, motionerar och dricker alkohol är allt klassrelaterat.

Kvinnor med låg utbildning och dålig ekonomi är exempelvis de som röker mest i vårt land.

Och när vi vet detta, att ohälsan är klassrelaterad, varför är det i så fall så att just de som oftast kommer hamna i vården på grund av ohälsa är de som får landets sämsta vård?

För så är det. Klass dödar inom den svenska sjukvården. Vår vård är långt ifrån jämlik enligt en rapport framtagen av organisationen Sveriges Kommuner och Landsting. Snarare är det så att den är ytterst ojämlik.

Trots att folkhälsoinstitutet säger oss att Sveriges lågutbildad röker mest och därmed borde vara bland de som främst ligger i riskzonen för att exempelvis drabbas av lungsjukdomen KOL är det de högutbildade som får den bästa vården när de väl blir sjuka.

Lågutbildade och lågavlönade får nöja sig med billigare, sämre och äldre mediciner än sina högutbildade och välbetalda medmänniskor. Vi är inte alla lika inför vården och det riskerar kosta många människoliv i onödan. Även om det förvisso bara främst handlar om lågstatusliv.

Vad beror dessa skillnader på? Anser de läkare som själva tillhör den svenska övre medelklassen att värdet på en människas liv är relaterat till klass? Kan våra läkare inte förhålla sig till och ge rätt behandling till andra än de individer som tillhör samma socialgrupp som de själva?

Sanningen är den att landets läkarutbildningar tillhör några av de mest klasshomogena utbildningarna vi har i Sverige, med studentgrupper där mindre än tio procent av studenterna är arbetarklassbarn.

Påverkar det vården? Med all säkerhet.

Vi vill gärna tro att Sverige är en enda enhetlig kultur, att vi alla talar samma språk och delar värderingar och bakgrund bara för att vi råkar bo i samma land. Så är inte fallet, sociala koder, språkbruk och övriga faktorer som kan göra skillnad för hur vi blir bemötta inom vården varierar mellan de olika socialgrupperna i samhället.

Det gör de homogena läkarstudentgrupperna till ett riskmoment eftersom det försvårar kommunikationen mellan patienter och läkare. För diskriminering inom vården är knappast medveten. Den handlar snarare om brister i kommunikation och om omedvetenhet.

I den svenska sjukvården upprätthålls klassamhället på ett sätt som dödar. Kan du inte kommunicera med din läkare på ett sätt som läkaren förstår, kan du inte kräva din rätt och har nog med kunskap för att ifrågasätta medicinering och övrig behandling, ja, då försämras dina förutsättningar för värdig vård uppenbarligen avsevärt.

Är du arbetarklass kommer du möta läkare som i nio fall av tio vare sig talar ditt språk eller delar din bakgrund och därmed heller inte nödvändigtvis förstår dig.

Vilket nog är att tänka på nästa gång du går till ett sjukhus. Socialgrupp A får den vård vi alla har rätt till.

Övriga måste kräva den.

Mer läsning

Annons