Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Bergkvist: Tuffare tag-politiken kräver mer resurser – ingen plats för skurkarna i fängelsena

Oron över vår gemensamma trygghet är stor.
När gängkriminalitet skapar stor osäkerhet i utsatta områden, när bilar eldas upp, det sker sprängningar och det rapporteras om skjutningar varenda dag – inte konstigt då att politiker tävlar om att vara den som kommer med de tuffaste förslagen.
Men det får konsekvenser.

Annons

Gängsamtalen som fördes i mitten av september avbröts då Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna valde att lämna samtalen.

Även om det inte gick som justitieminister Morgan Johansson hade tänkt sig så är det tydligt att det finns en större samsyn idag än för några år sedan om att det behövs kraftfulla satsningar för att kunna sätta emot kriminaliteten. Även partierna på vänsterkanten har insett att åtgärderna måste vara resoluta för att stoppa det grova våld som unga, kriminella män är inblandade i och som kan få katastrofala följder för omgivningen.

Hur problemen ska minskas på sikt är förstås avgörande. Utanförskap måste minskas, integration förbättras. Men samhället måste också ha muskler för att kunna slå tillbaka. Därför är utlovade satsningar på såväl polis som åklagare välkomna.

Men när nu alla plötsligt vill ha hårdare tag skapar det problem.

Mer resurser till polis och åklagare ger fler ärenden som ska avgöras i domstol. Domstolsverket har däremot tvingats ge tingsrätterna runt om i landet besparingskrav i stället. Domstolspersonal runt om i landet pressas hårt och domare får växande högar av ärenden på sina bord. Mål med lagstadgade tidsramar prioriteras, annat får vänta.

Läs mer: Karin Bergkvist: Lönlöst att satsa på fler poliser om domstolarna samtidigt måste spara

Det är inte bara att anställa 10 000 fler poliser, att slopa straffrabatt för unga eller att skapa tuffare straffskalor. För allt detta får konsekvenser i flera led. Fler poliser och åklagare är bortkastade om det inte finns någon som kan döma den som åtalas.

Fler fängelsestraff och slopad straffrabatt må låta tydligt, men de som ska låsas in måste ha någonstans att sitta av sina straff också.

På fyra av landets sju fängelser i högsta säkerhetsklass, klass 1, var beläggningen den 3 oktober i år över 100 procent. I klass 2 var 11 av 22 anstalter helt fulla eller överfulla. Fem av landets normalhäkten hade samma datum 100 procents beläggning – eller mer. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Fängelserna tvingas vara kreativa och använda besöksrum och avskildhetsplatser som egentligen är till för isolering. På Kumlaanstalten har man satt in våningssängar i cellerna. Kriminalvården varnar för att säkerheten minskar.

Allt hänger ihop, från den första polisinsatsen till när en dömd fånge ska kliva in i sin cell. Att enbart satsa i den ena änden är lönlöst.