Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan knappast tala om att vinden har vänt

/

Inte helt oväntat ökar Socialdemokraterna i Aftonbladet/United Minds senaste väljarundersökning. Något annat hade varit en präktig överraskning.

Annons

S ökar med 2,4 procentenheter, Vänsterpartiet ökar med 1,3 medan de gamla rödgröna samarbetskamraterna i Miljöpartiet minskar med en procentenhet.

Tillsammans får det gamla rödgröna blocket 45,7 procent mot 46,3 för regeringsalliansen. Men man kan knappast tala om att vinden har vänt.

I synnerhet eftersom de rödgröna inte längre finns som ett gemensamt alternativ.

Utan tvivel har det senaste partiledarbytet, när Stefan Löfven tog över ett parti i fritt fall, vänt utvecklingen. Inte på grund av stora utspel, visioner och konkreta förslag. Nej, snarare på grund av att ligga lågt och inte ge några besked.

Mönstret känns igen från förra mandatperioden då Socialdemokraterna och hela det rödgröna blocket rusade fram i opinionsundersökningarna. De rödgrönas övertag närmade sig 20 procentenheter under perioden och det fick statsvetarprofessor Sören Holmberg att göra det famösa uttalandet att "Alliansregeringen är rökt".

Men i takt med att de rödgröna började formulera sin politik sjönk också opinionssiffrorna. Och väljarna gav den borgerliga alliansen nytt förtroende igen i senaste valet.

Stefan Löfven har legat lågt sedan han tillträdde. Och den som väntat några tydliga svar i söndagens intervju i Svt:s Agenda blev besviken.

Han vill undvika att skattepengar går till skatteparadis eller privata konton. Men han vill inte förbjuda vinster i välfärdsföretag. Ersättningen från a-kassan kan "inte vara i evighet" men det är oklart var gränsen går.

Sverige behöver fler arbetade timmar, men "höjd pensionsålder är inte det första vi ska titta på".

Och skattefrågan ska utredas. "Men många låg- och mellaninkomsttagare har fått mer i plånboken och det är inte så lätt att ändra på", konstaterade Stefan Löfven. Oklart om han tycker det är bra eller dåligt.

Partiledarbytet har varit betydelsefullt inte bara för S utan också för V där Jonas Sjöstedt tog över efter Lars Ohly. Det är betydligt vanskligare att spekulera i vad partiledarbytet har betytt för MP där Åsa Romson och Gustaf Fridolin tog över efter de båda veteranerna Maria Wetterstrand och Peter Eriksson.

Alla gamla rödgröna partier har alltså bytt partiledare under de senaste tio månaderna. Sossarna har till och med gjort två byten på denna korta tid!

Mycket kommer givetvis att hända i opinionen fram till nästa val. Och man ska inte dra för stora slutsatser av en enskild och tämligen begränsad opinionsundersökning. Men tendenserna verkar rätt rimliga och förutsägbara. Åtminstone vad gäller de rödgröna partierna. Plus för S och V och minus för MP.

Däremot är läget betydligt vanskligare för de små borgerliga partierna, framför allt för C och KD som utför en vinglig balansakt på fyraprocentspärren. Och har gjort det under en längre tid. Men läget för FP ser heller inte så ljust ut.

Detta kan komma att skapa slitningar inom alliansen som måste forma en tydligare gemensam strategi och dessutom bli mer offensiv och mindre förvaltande.

Å andra sidan verkar det inte finnas något regeringsdugligt alternativ. S, V och MP är fullt upptagna med att försöka positionera och profilera sig. De kommer inte att gå till val på ett gemensamt program. Utan var för sig.

Samtidigt säger de att de vill regera ihop.

Det påminner om läget innan alliansen skapades. Då hotade ofta de dominerande socialdemokraterna med att man inte hade en aning om vad man skulle få om borgarna tog över.

Vid nästa val blir det förmodligen tvärt om. En hyfsat enig allians. Och tre rödgröna partier utan gemensam plattform.

Mer läsning

Annons