Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan det bli bättre än så här?

/

Dagis, skola och äldreomsorg. De beslut som påverkar oss mest i vår vardag fattas av lokala politiker.

Annons

I Sverige finns det 44 000 fritidspolitiker. Av dem finns över 1500 i Gävleborg. Att de är, i alla fall till viss del, en spegling av invånarna är viktigt. Om det bara satt äldre herrar och fattade alla beslut skulle många perspektiv missas.

Olika erfarenheter gör att man har olika värderingar och preferenser, även när man fattar beslut.

Därför har SKL, Sveriges kommuner och landsting, tittat på kommun- och landstingspolitikerna i Gävleborg. Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg? kallar de rapporten som presenterades i veckan.

Intressant är att när SKL har tittat på alla förtroendevalda är det en jämn könsfördelning, både unga, pensionärer, utrikes födda och barnfamiljer finns representerade.

Problemet är dock att undersökningen inte går på djupet med representationen. SKL har inte tittat på var makten finns. Istället har alla uppdrag, även ersättare, räknats in i statistiken.

Men många av de viktiga besluten fattas i kommunstyrelser och i kommunfullmäktige runt om i länet. Och där är bilden inte den samma.

Där saknas ofta både unga och utrikesfödda. Ibland också kvinnor.

En undersökning som hade tagit hänsyn till detta hade gett en betydligt mer varierad, och riktig, bild av hur befolkningen är representerad. Men kanske inte lika bekväm för politikerna.

En annan sak som undersökningen tittat på är antalet politiker per invånare i kommunerna. Det skiljer sig mellan kommunerna i länet.

Bollnäs har 196 invånare/förtroendevald. Det kan jämföras med Gävle som har 458 invånare /förtroendevald eller Ovanåker med 113 invånare/förtroendevald.

Så vad säger då dessa siffror? Faktiskt inte så mycket.

Spelar det då någon roll hur många politiker det finns i en kommun? Ja, det är klart att det spelar roll. Men vad de gör är viktigare än hur många de är.

Eller är det mycket sämre demokrati i Gävle än i Ovanåker? Eller om det vore tvärtom då kanske det vore bättre att slå ihop alla Hälsinglands kommuner till en för att få bättre demokrati?

Perspektiven i politiken är viktiga.

Undersökningen visar till exempel att antalet unga i landstingspolitiken är mycket lågt. Dessutom är 25 procent av politikerna anställda i landstinget. Och endast en tredjedel har en privat arbetsgivare.

Det ger få nya perspektiv till det som landstingspolitikerna bestämmer över.

SKLs rapport visar att representativiteten är god bland politikerna i länet och att invånarna verkar nöjda.

Ska man då slå sig ner och vara nöjd? Hälsinglands politiker representerar i stora drag Hälsinglands befolkning. Knappast. Fortfarande saknas färgstarka och handlingskraftiga politiker. Politiker som engagerar. Dessutom är statistiken ett mycket trubbigt mått på tillståndet och representativiteten i politiken.

Det finns två saker som skulle ge väljarna bättre inflytande över sina förtroendevalda. Det första är att ta bort dagens personvalspärr.

Låt den som får flest röster representera folket.

Det andra är skilda valdagar. Kommun och landstingsvalen borde skiljas från riksdagsvalen. Det skulle ge en knuff till de lokala partiföreträdarna. Och sätta ordentlig fokus på de lokala politikerna.

Så det kan bli bättre. Kanske inte för SKL. Men i verkligheten kan det bli mycket bättre.

Mer läsning

Annons