Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Juholt-Waidelich fick bakläxa av sina egna

/

Socialdemokraterna i sig är en koalition. Det är lätt att glömma bort vilka skilda åsikts- och intresseinriktingar som gömmer sig inom arbetarrörelsen.

Annons

Partiets väg till politiskt inflytande har alltid varit förmågan till kompromiss: mellan egna falanger, med politiska motståndare.

Kompromissviljan har försvarats med ett stenhårt ledarskap.

Maktspelare som Göran Persson, och den evigt grubblande Tage Erlander, behärskade partikulturen till fullo. Mona Sahlins ambition att lyfta fram laget framför jaget var ett brott mot historien.

När Håkan Juholt fick i uppdrag att leda Socialdemokraterna, blev hans mandat att vara Sahlins motsats.

Arbetets söner sluten er alla. Juholt valdes för att foga samman partiet med ena handen och peka ut dess färdriktning med andra.

Efter två raka valförluster är utrymmet för interna falangstrider begränsat. Därför slår riksdagsgruppens budgetmyteri lika hårt mot person, som mot parti.

Skuggbudgeten förväntas vara färdig på onsdag. Då har Socialdemokraterna haft tre budgetchefer på sex månader. Den senaste fick sju veckor på sig att få ihop 1600 miljarder i utgifter och inkomster. Förra veckan meddelade samma budgetchef att hon blir förbundssekreterare på Folkbildningsrådet. Nu väntar en fjärde.

Håkan Juholt leder en rörelse utan riktning. Förresten är leder ett felaktigt ord.

Oenigheten är total. I veckan kritiserade Socialdemokraternas gruppledare sin egen partiledning.

Enligt uppgifter i Rapport anser Carina Moberg att (S) har en budgetmotion som inte håller måttet. Varken till form eller innehåll.

Icke naturen hårdhänt har dragit, gränser som skilja fattig och rik. Riksdagsgruppen motsätter sig Juholts och Tommy Waidelichs skuggbudget.

Från vänster kritiseras partiledningen för att man vill skrota kravet på höjd a-kassa, från höger fokuserar kritiken på att Socialdemokraterna har velat för länge om hushållsnära tjänster.

Håkan Juholt valdes på löftet om en vänstergir. När han och Waidelich bara vill satsa 100 miljoner mer än regeringen på sjukersättningen, och enbart höja skatten för inkomstgruppen som tjänar mer än 100 000 kronor i månaden, får han plötsligt en högerprofil.

Misslyckas Juholt i förhandlingarna med riksdagsgruppen, kan han redan vara förbrukad. Den socialdemokratiska ledningen kämpar mot låga förtroendesiffror. Drygt 53 procent av LO-medlemmarna tror att Fredrik Reinfeldt är den skickligaste regeringschefen, hos valmanskåren i stort är siffran 71 procent.

Sluten er under vår enighetsfana. Fler interna slitningar vore förödande. Socialdemokraternas budgetmotion skulle bli ett bevis för att rörelsen är på väg att resa sig. I stället ser turerna runt skuggbudgeten ut att bekräfta partiets splittring.

Lars Kriss

Liberala Nyhetsbyrån

Mer läsning

Annons