Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Jag har aldrig långtråkigt"

En del börjar se fram emot pensionen när de är i 55-årsåldern. Viola Schavon valde en helt annan väg – hon startade eget.

Annons

Det är svårt att inte inspireras och drabbas av ett sug efter att börja sticka då man ser garnerna. Regnbågens färger verkar inte räcka, här finns minst 50 nyanser till, de flesta långt ifrån grått. På elementen hänger nyfärgade härvor, i karmosinrött med inslag av cerise, till tork. Överallt finns något stickat. Viola Schavon berättar entusiastiskt:

– Jag har alltid varit textil- och modeintresserad. Fast mitt första stickförsök var ett misslyckande. Jag var väl tre år när jag fick fatt i min systers slöjdläxa och försökte göra med stickorna som jag sett andra göra – det blev en förfärlig härva.

Men, skam den som ger sig. Viola fortsatte att närma sig handarbetandet – på olika sätt. Inte bara stickning och virkning, utan även sömnad, tillhör hennes fritidssysslor.

– Min moster var en mycket duktig sömmerska. Hon bodde vid Lofoten, där sommarnätterna är ljusa, och lät mig vara uppe med henne då hon sydde.

Med tiden hamnade Viola Schavon i Stockholm, på Åhléns ekiperingsavdelning. Hon gick tillskärarutbildning och började leta tyger som inte var så dyra – och upptäckte Wahlman Textil i Gnarp. För att göra en lång historia kort upptäckte hon med tiden även ägaren, Ove Wahlman, som numera är hennes sambo. Ett år åkte de på syfestival.

– En kvinna där sålde helt underbara garner, som hon färgat själv. Jag ville prova.

Hemma i Grängsjö hade Viola Schavon färgat mattrasor. Hon beställde ofärgade ull- och silkegarner, och färgpigment, därefter började äventyret.

– Jag har alltid älskat färger. Jag laborerade och varierade. Till sist hade jag färgade garnhärvor överallt.

Hon tog ett beslut: Hon skulle sälja sina färgade – och även ofärgade – garner. 2010 registrerade hon firman Ofärgade garner, som nu har kunder både i Sverige och utomlands.

– Ibland är jag på mässor och utställningar, ibland tar jag emot grupper hemma. De senaste två åren har jag via föreningen Sticka och Margareta Blästa arrangerat stickläger i Strömsbruk. Men mest säljer jag via min webbutik.

Har du några goda råd till andra som funderar på att starta eget?

– Man måste tro på det man gör. Det tar så mycket energi och engagemang att man inte kan göra det man inte tycker om. Smyger man i gång vid sidan av ett annat jobb slipper man sätta sig i skuld. Förvänta dig inte att tjäna pengar de första åren, man måste först dra in pengar till lokalhyra och moms – själv står man sist i ledet. Var beredd på att jobba mycket, kanske göra alla moment själv. Är man kvinna kan det bli tufft, många manliga företagare har full service hemma, för kvinnor är det inte samma villkor.

Just den ekonomiska aspekten gör att Viola Schavon stannat på Wahlman Textil, där hon jobbar fyra dagar per vecka. Resten av veckans sju dagar, och halva nätterna, är det garnföretaget som gäller.

– Med tiden hoppas jag kunna leva på detta. Jag träffar så många härliga människor och får ett personligt förhållande till nästan alla mina kunder – det är fantastiskt givande och jag har aldrig långtråkigt.