Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Isobel Hadley-Kamptz: Erdogans soldater skrattar när kurder slaktas och EU tiger

Annons

Soldaten skrattar och utropar Allah Akhbar medan andra soldater bakom honom skändar den döda kroppen av en kvinnlig peshmerga. ”Det här är en av hororna ni skickat hit.”

Jag ville inte titta på filmen som skickades runt i mitt flöde, men jag kände att jag måste. Jag får inte vända bort ögonen från det som händer.

LÄS ÄVEN:

Bawar Ismail: Donald Trump kan ha skapat en av de värsta säkerhetskriserna i vår tid

Soldaterna på filmen är från en milis som samarbetar med Turkiet i anfallet mot kurderna i norra Syrien. De kvinnliga peshmerga-krigarna i vänstermilisen YPJ var ihop med andra kurdiska förband centrala i att IS till slut besegrades. De kurdiska styrkorna understöddes av amerikanska, både genom material och underrättelser, men det var framförallt kurderna som stred på marken och som offrade sina liv.

I en rimlig värld hade ett sådant samarbete, med dessutom lyckosamt resultat i segern över IS, inte lett till det som hände för två veckor sedan när Donald Trump efter ett samtal med Turkiets president Erdogan plötsligt förklarade att de amerikanska styrkorna skulle ge sig av från Syrien, där de hjälpt till att garantera säkerheten efter IS fall. Turkiet betraktar kurderna och deras början till en statsbildning i Syrien som ett existentiellt hot och mycket riktigt anföll Turkiet de kurdiska områdena mindre än ett dygn efter att amerikanerna dragit sig tillbaka.

Att USA bara någon vecka tidigare tvingat kurderna att montera ner försvarsinstallationer mot Turkiet för att bidra till ett bättre samtalsklimat gör omoralen än mer ofattbar.

Men vi har ingen rimlig värld. USA, världens enda supermakt, överger inte bara sina militära allierade att bli slaktade som djur, Trump tycks inte heller ha brytt sig om att Turkiets invasion också lett till att över 100 infångade IS-soldater åter släppts fria. I Tyskland oroar sig nu säkerhetstjänsterna över om IS-medlemmar kommer kunna ta sig tillbaka till Europa utan upptäckt, och hur detta innebär ett konkret ökat terrorhot. Inte heller verkar Trump ha hindrats av hur USA:s med detta givit Putins Ryssland en dramatiskt förstärkt position i regionen.

”De är som barn, ibland måste man låta dem slåss”, sade president Trump om Turkiet och kurderna efter att Turkiets anfall inletts. USA har senare tryckt på för ett ”fredsavtal” som bland annat innebär etnisk rensning av kurder från områdena närmast Turkiet. Trump lyfte också i onsdags de mycket begränsade amerikanska sanktioner som ändå införts mot Turkiet efter anfallet med motiveringen att Turkiet sagt att de inte tänker kriga mer.

Det går inte att begripa något av detta utifrån tidigare måttstockar eller logiker. USA agerar varken efter moral eller egenintresse, och ingen kan därför förutspå vad som kommer härnäst.

Vad som däremot har varit sig helt likt är EU:s patetiska oförmåga att agera. Den amerikanska skammen är omöjlig att ens uppskatta, men den europeiska ligger där också, för alla att se.