Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intressanta tankar – något måste göras

Anders Eklunds ledare den 16 november om ”Tydligare roller och öppnare politik” inom kommunpolitiken var intressant. Jag tror att hans modell till viss del skulle kunna vitalisera det politiska livet och delvis effektivisera beslutsprocesserna inom kommunen.

Annons

”Kommunfullmäktige i sig har ingen egentlig roll än att vara teaterarena där debatten förs i princip. Hur många gånger ändras ett beslut i fullmäktige? Det är möjligtvis så att det kan bli ett tilläggsyrkande eller något.”

(Ovanstående är ett citat från en förtroendevald).

Flera förtroendevalda uppfattar att kommunfullmäktige är svagt och saknar makt och att ledamöterna inte har något egentligt inflytande. Vi kanske befinner oss i en brytningstid där de politiska strukturerna och organisationerna har överlevt sig själva?

Kommunfullmäktige är egentligen kommunens högsta beslutande organ - men blir ofta ett ”bekräftande” organ över det som facknämnder och kommunstyrelse redan beslutat. I teorin är de flesta överens om att fullmäktige har en viktig roll – men att få det att fungera i praktiken är inte lätt.

Under den här valperioden har knappt hälften av de 49 fullmäktigeledamöterna i Söderhamn varit upp i talarstolen. Några har yttrat sig en gång – medan en har talat 25 gånger.

Anders Eklunds modell att ta bort facknämnderna och i stället stärka fullmäktige kan det resultera i att engagemanget och nivån på det politiska livet höjs? Det är frågan. Då måste debatten och förslagen föras fram via dialoger ute i byarna. Ett annat forum är medborgarförslag som lämnas till kommunfullmäktige. Dessa har ökat den senaste tiden.

Cafémöten ute i bygderna kan vara ytterligare ett förslag.

När det gäller relationen politiker och tjänstemän är det bara att konstatera att tjänstemännen skaffat sig en stark ställning. Onekligen är det så att tjänstemän med hög utbildning och lång erfarenhet har ett kunskapsövertag inte minst i förhållande till fritidspolitiker.

Rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän är i dag oklara och bör bli tydligare. Politikerna måste ge direktiven och sätta tydliga mål och ramar.

Forskare som studerat makten i den kommunpolitiska organisationen hävdar också att vi går mot en ökad toppstyrning i politiken.

Anders Eklunds tankar är onekligen mycket intressanta! Men är det en komplett lösning och räcker denna förändring?

Hur blir det om det blir färre fritidspolitiker? Blir den demokratiska processen sämre då? Är partiets makt viktigare än väljarnas demokratiska inflytande? Ska vi öppna kommunpolitiken så att man inte behöver vara ”partist” för att få ställa upp till val till kommunfullmäktige?

Dessa frågor är verkligen något att fundera över. Låt oss diskutera detta! Det är spännande och mycket intressanta frågor. Mycket större än vad vi anar.

Jag är inne på Anders Eklunds tongångar. Något borde göras. Det politiska arbetet bör bli mer dynamiskt så att alla känner att de deltar i ett meningsfullt och utvecklade kommunpolitiskt arbete.

Vi befinner oss kanske i en brytningstid där de nuvarande politiska strukturerna överlevt sig själva…

Jan-Eric Berger (C)

1:e vice ordförande i kommunfullmäktige Söderhamn

Mer läsning

Annons