Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intressanta och viktiga frågeställningar

/

Det är intressanta och viktiga frågor som Lars Beckman, regionchef för Svenskt Näringsliv i Gävleborg, ställer i den debattartikel som i går publicerades på den här sidan.
På vilket sätt använder Landstinget Gävleborg sina resurser? Nyttjar man dem på ett optimalt sätt?
Används skattebetalarnas pengar på ett sätt som är rätt och riktigt?

Annons

Det som Beckman i första hand riktar in sig emot är Gävle-Dala företagshälsovård, som landstingen i Gävleborg och Dalarna driver tillsammans. Den här verksamheten drivs med förlust. I år kommer förlusten att uppgå till fem miljoner kronor. Lika mycket var det förra året. Och för 2010 torde det bli ungefär samma resultat.

Enligt Beckman så kan man härleda en stor del av förlusterna till Gävle-Dala företagshälsovård valt att dumpa priserna långt under produktionskostnad.

Eftersom den här debatten egentligen inte är särskilt ny, utan har pågått några månader så vet vi redan att Inga-Britt Kronnäs (S), som är ordförande för den politiska nämnd som utgör Gävle-Dala företagshälsovård, avfärdar anklagelserna om prisdumpning.

Samtidigt finns det en del som talar för att det trots allt finns anledning att ifrågasätta prissättningen. Vid den upphandling som Inköp Gävleborg gjorde för personalhälsovården i de fyra kommunerna Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker och Ockelbo begärde man in pris för en time företagshälsovård per anställd och år plus pris för extra timmar. Gävle-Dala företagshälsovård satte priset för de extra timmarna till noll kronor, vilket klart bidrog till att de vann anbudet.

Skulle inte det vara det samma som att dumpa priset?

Alldeles oavsett vilket så innebär det att man dumpar kostnaderna i knät på skattebetalarna.

Nu bygger ändå inte de underskott som hittills uppstått i verksamheten på den här upphandlingen. En tydlig förklaring är i stället att landstingen internt valt att köpa betydligt mindre företagshälsovård. Men någon ordentlig anpassning av verksamheten till en mindre efterfrågan har uppenbarligen inte genomförts.

Landstinget är följaktligen inget vidare på att driva företag, om än i nämndsform, och det får skattebetalarna sota för.

Det är inte bara den – eventuella – osunda konkurrensen som den landstingsstyrda företagshälsovården ägnar sig åt som gör det här intressant. Det är också högst tveksamt om det ryms inom den kommunala kompetensen att ägna sig åt den här typen av verksamhet. Gävle-Dala företagshälsovård är nämligen en nämnd och inte ett bolag.

Tyvärr kan vi också konstatera att det inte tillhör ovanligheterna att den offentliga sektorn, främst kommuner och landsting, ägnar sig åt att – dopade med skattepengar – konkurrera ut privata företag. För att motverka detta har näringsminister Maud Olofsson (C) drivit igenom en lag som ger ett större skydd mot osund konkurrens då det blir möjligt för företagen att juridiskt pröva de fall de anser tvivelaktiga.

Det vore önskvärt om Olofssons partikollegor i landstinget var behjälpliga i den här kampen mot osund konkurrens.

Mer läsning

Annons