Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inte bara elpriserna som skiljer kommunerna åt

/

Elpriserna har stått i fokus i tidningen. Med all rätt.

Annons

En riksomfattande jämförelse konstaterar att invånarna i Hudiksvall, Nordanstig och Bollnäs får betala mycket mer för sin ström än övriga kommuner i Hälsingland.

Men det är inte bara elpriserna som skiljer kommunerna åt.

Kommunala skatter och avgifter för exempelvis vatten och avlopp skiftar också mellan kommunerna.

När det gäller den kommunala skatten ligger Bollnäs - som ju toppar elprislistan - allra lägst i landskapet.

En person som bor i Ljusdal eller Nordanstig och har en månadsinkomst på 25 000 kronor betalar 4 500 kronor mer i skatt per år än den person som bor i Bollnäs.

Är man två inkomsttagare i familjen handlar det om närmar 10 000 kronors skillnad per år! Rätt mycket pengar med andra ord.

Den inkomsttagare som bor i Ovanåker betalar ungefär 3 000 kronor mer i skatt än Bollnäsbon. Och i Söderhamn och Hudiksvall handlar det om en skillnad på omkring 2 300 kronor per år.

De här politiskt beslutade skillnaderna mellan skatten i kommunerna talar man inte så ofta om. Att pensionärer och inkomsttagare har olika skattesatser har väl inte undgått någon enda människa. Det har inte minst pensionärsorganisationerna sett till.

Men det är långt ifrån samma uppmärksamhet på orättvist skattetryck för personer som bor bara någon kilometer ifrån varandra. Ändå är skillnaderna i skatt mellan kommunerna mycket större än andra ekonomiska skillnader.

Och i princip omöjligt att påverka. Det är inte så lätt att bara ta sitt pick och pack och flytta till en kommun med lägre skatt.

I bästa fall kan man engagera sig och påverka politiker att använda pengarna på ett klokt sätt.

Men det känns nog avlägset för de allra flesta. De flesta nöjer sig med att rösta vart fjärde år och lämna ansvaret till politikerna.

Utom när något i den egna närheten är hotat. Då vaknar engagemanget.

Skillnaden i skatter mellan kommunerna väcker en hel del frågor.

Är det rimligt att en familj med två normalinkomsttagare ska tjäna upp till 10 000 kronor på att välja "rätt" kommun i samma landskap? Är välfärden mycket bättre i exempelvis Nordanstig och Ljusdal, än i Hudiksvall och Söderhamn? Är välfärden bättre i Ovanåker än i Bollnäs?

Är det en tillfällighet att Hälsinglands tre minsta kommuner har det största skattetrycket? Skulle det vara bra att vidga kommungränserna och få ett jämnare skatteuttag i landskapet?

Skatter är viktiga och en förutsättning för välfärden. Men det finns inget enkelt samband mellan höga skatter och god välfärd. I så fall skulle väl den maximala välfärden inträffa vid ett hundra procents skatt!

Ibland går opinionsinstituten ut med frågan: Är du villig att betala mer skatt om den går till skola och omsorg?

Det samfällda svaret blir nästan alltid ett ja. Vad annars?

Problemet är bara att man aldrig kan öronmärka skattepengarna på det sättet.

Det handlar om kommunens befolkningsunderlag, skattekraft, ålderssammansättning, näringsliv och mycket annat. Och om invånarnas behov och krav.

Av någon anledning finner vi oss inte i att det ska råda stora prisskillnader för el och andra basvaror.

Men vi finner oss utan vidare i att det ska råda stora skillnader i skatt mellan våra kommuner.

Eller är det helt enkelt så att de allra flesta inte vet om det?

Mer läsning

Annons