Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Märkligt tyst efter beslut som påverkar brandflyget i Gävleborg

Var man i grannkommunerna medvetna om vilka konsekvenser beslutet att lägga ner Gävle flygplats som instrumentflygplats skulle få för brandflyget? undrar Daniel Färnstrand. John-Erik Jansson, kommunalråd i Söderhamn svarar direkt.

Annons

Frågor till kommunalråden i Söderhamn, Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner:

Den 21 november 2016 tog kommunfullmäktiges politiker i Gävle beslutet att inga ambulansflygplan, vattenbombare, ambulans-, polis- militärhelikoptrar eller annat samhällsnyttigt flyg inklusive skogsbrandbevakningsflyg skall kunna landa eller tanka på Rörbergs flygplats. Åtminstone så tolkar övergripande planering på Gävle kommun beslutet i fullmäktige så, vilket märkligt nog informerades först den 4 september 2018. Dessförinnan var informationen från kommunen att flygplatsen skulle nedgraderas till en s.k. vackert väderflygplats.

Enligt Plan- och bygglagen skall ändringsförslag av översiktsplanen kungöras på kommunens anslagstavla samt meddelas och klargöras till länsstyrelsen och alla kommuner i Gävleborg

Även i översiktsplanen som Gävles kommunfullmäktige antog den 11 december 2017 kan man på flertalet ställen läsa om Gävle flygplats som att den lever kvar. Enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 24–26 §§, skall ändringsförslag av översiktsplanen kungöras på kommunens anslagstavla samt meddelas och klargöras till länsstyrelsen och alla kommuner i Gävleborg så att dessa kan granska och komma med synpunkter innan ett eventuellt beslut. Detta har inte skett.

Beredskapgavleborg.se vill därför med anledning av detta ställa några frågor till berörda kommunalråd:

1. Anser du som kommunalråd att er kommun informerades tillräckligt från Gävle kommuns sida om konsekvenserna för era kommuninvånare inför beslutet i Gävle kommunfullmäktige den 21 november 2016 d.v.s. konsekvenserna av både avvecklingen av instrumentinflygplatsen i Gävle men även konsekvensen av en total nedläggning av flygplatsen?

2. Hur resonerade man i er kommun eftersom man i underlaget inför beslutet i Gävle kommunfullmäktige 21 november 2016 inte kan finna ett ord yttrat från någon av grannkommunerna, d.v.s. var er kommun positiv eller negativ till en avveckling av flygplatsen? 

3. Eftersom Gävleborgs invånare efter beslutet i Gävles kommunfullmäktige 21 november 2016 om att avveckla Gävleborgs enda instrumentflygplats, inte längre har samma möjlighet att överleva en allvarlig olycka eller sjukdom som övriga invånare i Sverige, vad tänker du som kommunalråd göra för att ändra förutsättningarna för invånarna i just din kommun?

4. Eftersom Gävleborgs invånare efter beslutet att helt avveckla Gävle flygplats inte kan förvänta sig skogsbrandsspaning i samma utsträckning som tidigare och heller inte lika effektiv skogsbrandbekämpning som tidigare, då det blir väsentligt längre till flygplatser med tankningsmöjligheter. Vad tänker du som kommunalråd göra för att minska riskerna för boende och skogsägande i just din kommun?

Daniel Färnstrand

Svar direkt: Som ny på posten i som kommunstyrelsen i Söderhamn har jag inte kännedom om informationsutbytet kring beslutet 2016 och jag kan inte återge något eventuellt resonemang. Flygresurserna för sjuktransporter och andra räddningsuppdrag bör hanteras ur ett nationellt perspektiv där länet naturligtvis ska behandlas utifrån de förutsättningar och den riskbild som finns här. 

John-Erik Jansson, kommunalråd Söderhamn

Fotnot: Tidigare kommunalrådet Sven-Erik Lindestam, som sedan 1 januari 2019 inte längre företräder Söderhamns kommun som kommunalråd avstår från att svara.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons