Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Vi behöver en hållbar omställning i Ljusdals skolor

Artikel 51 av 53
Skolutredningen i Ljusdals kommun
Visa alla artiklar

Förändringar är aldrig lätta att genomföra. Grunden för omställningsarbetet i skolan är att Ljusdal inte har resurser för att bedriva varken omsorg eller utbildning på det sätt vi gör idag. Då måste vi hitta nya vägar och vara öppna för alla förslag och lösningar som kommer fram, skriver Stina Michelson (S) och Lena Svahn (MP) i utbildningsnämnden i Ljusdal.

Det finns en naturlig oro runt skolans omställningsarbete. Förändringar är aldrig lätta att genomföra, och här tänkte vi förklara politikens ansvar framgent.

Grunden för omställningsarbetet i skolan är att Ljusdal inte har resurser för att bedriva varken omsorg eller utbildning på det sätt vi gör idag. Då måste vi hitta nya vägar och vara öppna för alla förslag och lösningar som kommer fram. KF antog i april 2020 särskilda budgetdirektiv som säger just detta.

Nämndens uppdrag är att följa KF:s budgetbeslut, vi beslutar sedan om detaljbudget och nyckeltalen, vilket förvaltning och verksamhet verkställer. Vi ska balansera en neddragen budget med att ändå hålla elever och även personal i centrum. Vi ska följa skollag, läroplaner och timplaner.

Omställningen innebär ett nytt sätt att organisera sig runt eleverna. Vi ska ha en grundbemanning och ett elevstöd. Elevstödet avvecklas absolut inte utan omformas. Den organisationen är inte klar än, men vår tydliga politiska signal är att skollagen givetvis ska uppfyllas. Det är dock inte enbart med elevassistenter som vi uppfyller skollagen, det finns en rad andra metoder via speciallärare och förstelärare, där verksamheterna gör professionella bedömningar av vad som passar bäst. Allt efter elevernas behov.

Vi tror på den kompetens som finns inom förvaltning och rektorsgrupp, att de vet hur det här ska göras på klokast sätt. Men oavsett hur bra det sett ut i presentation till nämnden så är det i skarpt läge vi får veta hur det sedan fungerar! När ett beslut är taget, politiskt eller av tjänstemän, är det nämndens plikt att följa upp. Omställningen ställer stora krav på återrapportering och det är ett ansvar som delas av förvaltning och politik.

Visst kan man studera hur det gått för andra kommuner som genomfört något liknande, men det är självklart viktigast att noga uppdateras om vår egen. Risk- och konsekvensanalyser både från MBL-förhandlingen och av respektive rektor ska delges. Men sedan - har rektor det stöd den behöver i denna förändring och hur är lärarnas arbetsbelastning? Lärare som förr haft resurs kommer nu vara ensamma i klassrummet i högre grad. Hur ser elevernas trygghet och studiero ut? Har elevstöd och elevhälsa funnit de nya vägarna så vi fortsätter uppfylla skollagen?

Det här är svåra och mycket laddade beslut, men vi vet att det är alldeles nödvändigt för framtiden. Det är inte hållbart för vår kommun att fortsätta undvika förändringar och nämnden ska följa dem noga.

Stina Michelson (S) ordförande utbildningsnämnden, Lena Svahn (Mp), vice ordförande utbildningsnämnden

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel