Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Vad var egentligen syftet med bilderna, Maria Forssell-Mörk?

Visst ska konst väcka känslor, men är det dessa känslor konstnären vill väcka i detta forum, och i så fall varför? Är det en politisk strategi eller ren okunskap om socialt arbete? undrar signaturen Konstnär, ungdomsledare och förälder.

Annons

Att det är fel av en polis att på eget bevåg plocka ner konst råder det väl ingen tvekan om, men när man läser artiklarna i Helahälsingland väcker händelsen fler frågor.

Jag såg själv den omdiskuterade konsten för några veckor sedan och trodde då att det var en utställning av verk som ungdomarna i Maj Generation gjort. Jag tolkade att bilden på den tjänsteman på Försäkringskassan som hänsynslöst avrättar en medmänniska var gjord av en ungdom vars närstående drabbats av en utförsäkring. Bra att kunna uttrycka sin frustration så starkt i bild, tänkte jag. Fint att ungdomar får möjlighet att utforska konsten som ett kommunikationssätt.

När jag nu läser att den är gjord av vänsterpolitikern Maria Forssell-Mörk undrar jag istället vad hennes syfte är att ställa ut den här bilden i en lokal där massor av ungdomar vistas. Hon säger själv att de skapats för att väcka diskussion hos ungdomarna i projektet. Men alla de andra ungdomarna som ser konsten då?

Läs också Lilian Sjölunds insändare: Tänk om polis och politik ger sig på den fria konsten, tillsammans

Min egen erfarenhet av att arbeta med ungdomar i marginaliserade områden är att de behöver känna framtidstro och ha starka förebilder som visar att de även då det är hopplöst kan påverka sin egen situation. Att i bildform tala om för dem att samhällets tjänstemän ändå kommer att kallblodigt mörda dem fyller inte den funktionen. Det bekräftar istället det som många unga tyvärr redan känner, att man lika gärna kan ge upp direkt. Visst ska konst väcka känslor, men är det dessa känslor konstnären vill väcka i detta forum, och i så fall varför? Är det en politisk strategi eller ren okunskap om socialt arbete?

Ungdomar kommer i kontakt med droger och våld dagligen, om inte genom sin egen miljö så genom film, musik och sociala medier. Vi vuxna som finns omkring dem måste våga vara vuxna och visa på alternativ. Vi behöver förmedla trygghet och balansera upp det som är jobbigt. Jag har trott att det varit den funktionen Maj Generation hade, men börjar nu undra.

Polisens omdöme har vi redan diskuterat men vi kanske också borde ifrågasätta Maria Forssell-Mörks omdöme och syfte i den här frågan.

Konstnär, ungdomsledare och förälder

SVAR DIREKT: Jag vet människor som tagit livet av sig efter att Försäkringskassan kastat ut dem ur systemet, eller döende människor vars lilla tid kvar i livet förkortades ännu mer pga nya regelverk.

Många är de unga på Fabriksgatan som kan relatera till mitt konstverk, som skapats i samråd med de människor som drabbats av Försäkringskassans nya riktlinjer.

Många unga med funktionsvariation hamnar mellan stolarna och för dem är symboliken helt klar. För det är så här det är: Hur ska man kunna lita på ett samhälle som inte riktigt finns där, när det verkligen behövs.

Dessutom verkar inte insändarskribenten förstå hur vi jobbat i projektet med ungdomar, i ständiga diskussioner, med och runt kultur, om gränssättning, om skyldigheter och med trygga vuxna på plats. Så att komma med insinuationer om dåligt omdöme för att ungdomar och unga vuxna får diskutera kring ett symboliskt konstverk tillsammans med vuxna, känns bara löjligt. Ett konstverk som de dessutom förstått innebörden i, och som är skapat utifrån önskan att någon uttrycker deras frustration och känslor av att bli runtskuffade av myndigheter.

Att blanda in mitt fritidspolitiska uppdrag i det hela känns enbart som att man letar efter något att hacka ner på, men inte hittade något bättre. I övrigt vet jag bäst själv vem jag är, och betackar mig från att bli pådyvlad en roll som jag inte haft i det här projektet. Jag betraktar mig själv i första hand som vuxen, mamma, fru, älskarinna och textilkonstnär.

I Maj Generation har vi försökt ge ungdomarna tillbaka den bild de gett upp: Att det finns en framtid.

Vi räddar ingen från droger, vi räddar ingen från arbetslöshet, vi räddar inte någon från psykisk ohälsa, men ... vi ger motivation, vi ger valmöjligheter, vi ger kunskap och skapar hopp inför framtiden i Bollnäs,

Maria Forssell, textilkonstnär och en i nätverket Maj Generation

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel