Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Tröttsamt tyckande om betyg i skolan

Johan Ahlström kommenterar en text på lördagens ledarsida.

I Ljusnan den 17 juli kan man i Malin Lernfelts ledare "Varför kräver vi att barn ska resonera på forskarnivå?" ta del av ännu ett inlägg i debatten om den svenska skolans betygssystem. Lernfelt inriktar sig på två fenomen som berör detta: det nästintill omöjliga målet för en elev att få högsta betyg i en kurs samt att elever i lägre åldrar ska kunna resonera på forskarnivå. För mig som lärare är det otroligt tröttsamt att gång på gång få läsa sådana här enkelspåriga tyckartexter i tidningarna.

Jag är gymnasielärare och kan således bara beskriva hur mina förutsättningar på gymnasiet ser ut. Jag vet dock att förutsättningarna kring bedömning och betyg ser ungefär likadana ut för andra nivåer i skolans värld. Låt mig kortfattat få förklara mitt ställningstagande genom att berätta hur man istället bör se på de två fenomen som Lernfelt ondgör sig över:

1. Nej, det är inte helt korrekt att en elev måste få A på alla sina uppgifter för att få ett A i slutbetyg i en speciell kurs. Tyvärr tycks dock många undervisande lärare - precis som Lernfelt - tro det, vilket både är skrämmande och sorgligt.

Det mer korrekta sättet att bedöma en elevs kunskaper är att inte sätta några betyg alls på elevens uppgifter. Skolverket säger nämligen att betyg sätts när eleven är KLAR med kursen.

Då kan läraren, med hjälp av kunskapskraven, bedöma hur eleven har utvecklat sina olika kunskaper under kursens gång. Det är nämligen detta som är tanken: att eleverna ska kunna utveckla sina färdigheter under kursens gång.

Lernfelt tar som exempel upp att en elev med talängslan riskerar att få "sämre" betyg. Till detta vill jag säga: det är lärarens uppgift att stötta eleven att genomföra taluppgifter på bästa sätt och givetvis se till att elevens talängslan kan minimeras.

Avslutningsvis: forskning visar även att elever som, på en uppgift, får framåtsyftande kommentarer istället för ett "betyg", i större utsträckning, utvecklar sina färdigheter.

2. Nej, jag tror nog inte att en mellanstadieelev måste behärska kunskaper på forskarnivå. Däremot ska alla elever lära sig att utveckla sin förmåga att tolka och analysera, givetvis med lärarens stöd och på en passande nivå för det stadium eleven går på. Allmänbildning är givetvis bra, men att få lära sig att "tänka fritt" och analysera är kunskaper som behövs i dagens samhälle.

Med hopp om att ha förtydligat en del i denna viktiga, men ofta snedvridna, debatt.

Johan Ahlström, gymnasielärare, Bollnäs

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel