Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Mörka moln över skolorna i Ljusdals kommun

Artikel 9 av 32
Skolutredningen i Ljusdals kommun
Visa alla artiklar

Varför ny skolstruktur i Ljusdal? Jo, därför att färre och större skolor är det enda recept skolledningar känner till eller är kapabla till. Men, vad är problemet med skolan i Ljusdal i dag? Vad vill man uppnå förutom det förutbestämda färre och större? undrar Lennart Rohdin (L).

Annons

Mörka moln hopar sig över skolorna i Los, Tallåsen och Hybo med alternativen till framtida skolstruktur i Ljusdals kommun.

Att skylla centralisering och avfolkning av Sveriges landsbygd på globalisering eller EU missar helt. Detta är en långvarig och politiskt driven process i vårt land sedan åren efter andra världskriget - mer än i jämförbara länder.

Ingen annan samhällssektor har i så hög grad använts för att driva på denna process än skolan. Färre och större är fortsatt ledordet – både kommuner och skolor. Och landsbygden fortsätter att avfolkas.

Varför ny skolstruktur i Ljusdal? Jo, därför att färre och större skolor är det enda recept skolledningar känner till eller är kapabla till. Men, vad är problemet med skolan i Ljusdal i dag? Vad vill man uppnå förutom det förutbestämda färre och större?

Ja, svaret på det hittar man inte i föreliggande skisser. Kanske är det så enkelt att man inte vill diskutera andra vägar?

En rimlig utgångspunkt hade varit att låta berörd personal på de olika skolorna få ge sin bild av utmaningar och tankar på lösningar? Men, det passar inte centrala skolbyråkrater.

Målet för skolan bör vara hög kvalitet. Men, här saknas underlag för att bedöma vilka skolor som ger bäst resultat. Det enda som räknas är andelen behöriga lärare. Skolförvaltningen saknar helt underlag för att bedöma resultaten från respektive skola.

Om en skola med färre behöriga lärare lyckas bättre än en med fler, så är nog resultatet bra mycket viktigare än siffror i en tabell. Och skulle andelen behöriga lärare vara avgörande, så kanske t ex högstadiet på Stenhamre borde läggas ned?

Nej, innan olika skolor ifrågasätts måste följande utredas:

Hur kan personalen på de olika skolorna involveras för att nå en högre kvalitet?

Hur kan lärare i Los, Tallåsen och Hybo involveras i ett systematiskt och organiserat arbete för att främja s k ”kollegialt lärande”? Det sker ju knappast på kafferaster.

Hur kan kommunen uppmuntra och stödja fler obehöriga lärare att uppnå behörighet?

Hur kan fjärrundervisning användas för att mer undervisning ska kunna ske med behöriga lärare?

Hur kan låg- och mellanstadieundervisningen enligt Reggio Emilia-modellen som den i Hybo skola fortsatt stöttas?

Hur möter man de allt fler elever i vårt land som inte orkar gå till en skola där de känner sig otrygga, men som kan känna sig tryggare i en mindre skola?

Lennart Rohdin (L), Ljusdal

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel