Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Kampen för en skola och en bygd – Nedläggning av små skolor är inget nytt

Artikel 20 av 32
Skolutredningen i Ljusdals kommun
Visa alla artiklar

När kommuner vill lägga ned skolor, så är det sällan resultatet av en förutsättningslös dialog med berörda föräldrar, lärare och medborgare, där man frågat hur kan vi åstadkomma en bättre skola. Processen börjar alltid med att man uppifrån bestämt vilka skolor som ska läggas ned. Frustrationen hos de berörda är given, skriver Lennart Rohdin (L).

Annons

Karl Petersen, under många år socialdemokraternas starke man i Luleå, lyfte sitt partis väljarsiffror rejält. Kommunalrådet som fick Facebook att lägga sina serverlokaler i Luleå, men som också föredrog att möta väljarna i dialog på daglig promenad på Storgatan framför att sitta inlåst i slutna sammanträdesrum.

Som pensionär ger Petersen ut böcker. Den senaste är ”En kraft som inte går att stoppa. Tio röster om kampen för en skola och en bygd” nyss utkommen mitt under en eldfängd debatt om nedläggning av byskolor i Luleå.

I boken lyfter en av rösterna fram hur kommunens tjänstemän och politiker ser sig kränkta av den kritik de möter. ”Alla dessa välutbildade och meriterade tjänstemän blir kränkta av oss pöbeln, internettrollen, som bara kommer med hot och hat. Jag tror att det är deras strategi: Prata inte om sakfrågan. Prata om hur synd det är om dig.” Då behöver man inte heller svara på frågor som ställs t ex på lokaltidningens insändarsida.

Hot är aldrig acceptabelt. Men, när vanliga medborgare känner sig överkörda i frågor som rör deras viktigaste livsfrågor utan att vare sig tjänstemän eller politiker från början tagit en förutsättningslös dialog med de berörda, så återstår nästan bara frustration, olidlig frustration. Särskilt när besluten varit beställda i förväg.

Nedläggning av små skolor är inget nytt. Det har skolbyråkrater haft på dagordningen i decennier. Det är en ideologisk fråga för dem. Ofta har dessa skolor systematiskt svultits ut vad avser både elever, lärare och lokalunderhåll. Sedan kan man anföra för få elever, för få behöriga lärare och eftersatt underhåll som nedläggningsargument. Som man ropar får man svar. Bär verkligen föräldrar och lärare på Hybo skola ansvaret för eftersatt underhåll?

När sedan kommunens ekonomi kärvar kommer nya argument. Kommunen måste spara. Och då är det plötsligt kritikerna som avkrävs att kunna redovisa alternativa sparförslag. Men, det är ju just den kompetensen vi har tjänstemännen till.

När kommuner, som nu t ex i både Ljusdal och Hudiksvall, vill lägga ned skolor, så är det sällan resultatet av en förutsättningslös dialog med berörda föräldrar, lärare och medborgare, där man frågat hur kan vi åstadkomma en bättre skola. Processen börjar alltid med att man uppifrån bestämt vilka skolor som ska läggas ned. Frustrationen hos de berörda är given.

Tomas Karlsson, s-politiker och ordförande för IF Metall i Luleå avslutar i boken med att: ”Om man ska få folkets förtroende så måste man vara lyhörd och ärlig.”

Lennart Rohdin (L), Ljusdal

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel