Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Ingen ska vilja komma hit"

Ett mottagningssystem som är så svårt att folk drar tillbaka sina asylansökningar.

Det är verkligheten på Cypern.

Annons

– Att se sina barn leva isolerade i flera månader är ett starkt skäl för att dra tillbaka sin ansökan, säger Aristos Tsiartas, som är avdelningschef för mänskliga rättigheter på Ombudsmannens kontor i huvudstaden Nicosia.

Han pratar om Cyperns enda mottagningscenter för asylsökande, Kofinou, som har 80 platser. Där bor hela familjer i baracker. Isolerade från omvärlden.

Under 2013 sökte 1 745 personer asyl i Cypern. De som inte får plats på Kofinou får hitta ett eget boende.

– Det är jättesvårt för asylsökande att bli erkända. Ibland tar det sex, sju år. Vi har asylsökande från Syrien som inte ens får subsidiärt skydd, säger Aristos Tsiartas.

Subsidiärt skydd är ett tillfälligt skydd som kan återkallas om förhållandena i hemlandet förändras.

Under tiden de väntar lever de under svåra förhållanden. De får bara jobba inom vissa sektorer med en lön långt under minimilönen. Socialbidraget täcker inte kostnaderna för hyra och mat. Dessutom kostar sjukvård och barnomsorg pengar.

– De lever i limbo. De kan inte lämna Cypern eftersom de inte har råd. Så de kommer till oss desperata.

Personer som reser in i landet utan giltiga papper är brottslingar enligt landets federala lagar.

– Samtidigt som du är en asylsökande eller flykting har du gjort ett brott som du får sitta i fängelse för. Sedan skickas du till förvaret för att deporteras. Är du asylsökande får du sitta där tills din ansökan behandlats.

Damtew Dessalegne som är UNHCR:s representant på ön ger samma bild.

– Det är svårt för dem att leva ett normalt liv här. Det är svårt ekonomiskt, socialt och politiskt. De går hungriga.

Han berättar att folk låses in på förvaret Menoyia detention center med en deporteringsorder, trots att de inte borde deporteras. Även asylsökande som ännu inte fått sin ansökan prövad sitter inlåsta.

– Familjer splittras och barn skiljs från sina mödrar när de låses in på förvaret, säger Damtew Dessalegne.

Den ekonomiska krisen förvärrade situationen ytterligare. Politiker gick ut i media och sa att flyktingarna tar brödet ur Cyprioternas mun. Socialbidraget halverades. Den höga arbetslösheten gör att asylsökandes och flyktingars möjligheter att få jobb nästan är obefintliga.

– Känslorna mot flyktingar är kopplade till vad som hände 1974. Med krisen höjdes rösterna mot flyktingar. De används som räddningsbåtar av politikerna som skyller problemen på dem, säger Aristos Tsiartas.

Politikerna och befolkningen är överens. Det finns ingen opinion eller debatt för att förbättra situationen för asylsökande och flyktingar.

– De diskrimineras av myndigheter, politiker och folket. Man försöker att hålla mottagningen så strikt och ovänlig som möjligt så att ingen ska vilja komma hit, säger Aristos Tsiartas.

Artikelserien är skriven av