Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ingen ska kränkas i skolan

Den senaste tiden har det debatterats om extrema politiska partier ska få komma in i skolan.

Annons

Flera riksdagspolitiker har nu signalerat att de vill se över de lagar och regler som styr partibesök i skolan. Skolverket välkomnar en sådan översyn. I debatten har det riktats kritik mot Skolverket. Dessvärre bygger kritiken på felaktiga föreställningar om vad vi sagt och vilken samhällsroll vi har.

En del hävdar att Skolverket tolkat lagarna fel. Det är grundlagen som styr hur skolan ska förhålla sig till besök från politiska partier. Det har Justitieombudsmannen (JO), Justitiekanslern (JK) och Högsta Förvaltningsdomstolen slagit fast genom flera beslut. Det är de som har uppdraget att tolka grundlagen. Skolverket har inte gjort någon egen tolkning och ska heller inte göra det.

JO har i flera beslut kommit fram till att skolorna måste behandla alla politiska partier lika och att det inte går att utestänga ett parti enbart på grund av dess åsikter. Så här skriver JO i ett beslut från 2013: Att låta bedömningen av frågan om ett politiskt parti ska ges tillträde till en skola vara beroende av vilka åsikter som partiet kan förväntas föra fram står i strid med objektivitetskravet i 1 kap. 9 § RF. En skola kan således inte särbehandla en organisation genom att hindra denna från att delta i informationsdagar eller, om organisationen fått tillträde till skolan, hindra den från att sprida skrifter enbart av det skälet att budskapet står i strid med skolans värdegrund.

Detta är alltså inget som Skolverket hittat på utan något som slås fast av dem som har uppdraget att tolka grundlagen. I den pågående debatten har JK också bekräftat att det är så de tolkar lagen.

Därmed blir det missvisande att som vissa debattörer hävda att Skolverket beslutat att skolorna måste släppa in nazistiska partier. Centralt är också att ingen, varken Skolverket eller någon annan, kan diktera vem som ska få komma in i skolorna. Det är varje enskild rektor som beslutar om det.

Så vad har då Skolverket gjort? Jo, vi har tagit fram ett informationsmaterial där vi sammanställt och tillgängliggjort vad som står i lagen och hur lagen har tolkats av JO, JK och Högsta Förvaltningsdomstolen. Syftet med informationen är att hjälpa rektorerna att fatta beslut som är förenliga med lagen.

Det är heller ingen ny information. Redan inför valet 2010 gav Skolverket på uppdrag av regeringen ut informationsmaterialet politisk information i skolan. Det har också tagits upp i Riksdagens Utbildningsutskott som betonade att det är viktigt att materialet sprids till skolorna. Riksdagen ställde sig sedan bakom Utbildningsutskottets uttalande. Nu har flera riksdagspolitiker sagt att regelverket ska ses över. Det är ett välkommet besked eftersom det är våra folkvalda i riksdagen som har mandat att ändra lagar.

Skolans värdegrund är central och ska värnas. Samtidigt behöver rektorn förhålla sig till grundlagens bestämmelser. Om rektorn ändå beslutar att släppa in ett antidemokratiskt parti så gäller samma lagar i skolan som i övriga samhället. Det är lika brottsligt att hetsa mot folkgrupp i skolan som någon annanstans. Om en partiföreträdare uttalar sig kränkande, i strid med skolans värdegrund eller gör sig skyldig till hets mot folkgrupp är skolledningen skyldig att ingripa. Det kan handla om att avbryta och avvisa partiföreträdare från skolan. Eventuellt kan man behöva tillkalla polis. Skolan ska stå upp för allas lika värde och ingen ska behöva bli kränkt i skolan.

Jonas Nordström

chefsjurist Skolverket

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel