Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I skuggan av en Nathan

Jan-Olov Nyström har läst Omi Söderbloms bok om sin farfar Helge, son till Nathan Söderblom och grubblar över källorna.

Annons

BOKEN

I skuggan av Nathan

Omi Söderblom

Verbum förlag

I skuggan av Nathan Söderblom hamnade nog de flesta. Även om han i dag är bortglömd var den svenske ärkebiskopen en av dessa gigantiska personligheter som gjorde de flesta i sin närhet till bleka bifigurer. Hans intelligens, charm, beläsenhet, konversation betog och fängslade Sverige och världen.

Hur hans familj upplevde saken får en mycket personlig gestaltning i Omi Söderbloms bok I skuggan av Nathan, som egentligen handlar om hennes farfar, Nathans äldsta barn Helge. Som inte beskars något långt liv, han gick bort 1932, bara 36 år gammal. Han var skådespelare, journalist, verksam både i Sverige, Tyskland och Finland. Men egentligen handlar boken lika mycket om Nathan, eftersom allting runt omkring den store ekumenen innerst handlade om honom.

Men det är en problematisk bok, den har en undertitel Texter av Helge Söderblom, och merparten av innehållet sägs vara just texter som Helge själv skrivit, och som påträffats på de mest säregna platser. Var ligger sådana platser?

Boken har utförliga register men inte en enda källhänvisning. Att så stora mängder färdigskriven och redigerad text efter Helge Söderblom påträffats vore ingenting annat än en sensation men inte minsta rad redogör för källornas form, omfattning och ursprung. Att recensera en bok som både har sanningsanspråk om en historisk person och vägrar ange sina källor är helt enkelt ogörligt.

Bilden av den söderblomska familjen är en bild av privat och offentligt som gör individerna till offer. Den överbegåvade Helge går under, i sina texter beskriver han de roller som både far och mor ikläder sig för att hålla den officiella fasaden hel och ren samtidigt som hans egna val i livet oupphörligt och oerhört sensibelt såras av denna fasad.

På ett mycket blomstrigt, någon skulle nog säga överlastat, språk redogörs för familj, kyrka, studier och värld runt sekelskiftet 1900 och årtiondena därefter, Nathans storhetstid, Helges livstid.

Men så mycket längre vill jag inte recensera denna skrift eftersom jag blir alltmer osäker under läsningen, vad kan bekräfta autenticiteten i denna text med noll källhänvisningar?

Som bekant hade Nathan Söderblom sina rötter i Hälsingland, fadern Jonas var ju präst här och här och där skymtar landskapet fram i skildringen. Bäst kanske i de rader som beskriver denne Jonas som en gestalt ur en Bergmanfilm, krävande och grym.