Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I Ljusdal välkomnas mer stat i skolan

Mer statlig inblandning i skolan är bra, förutsatt att staten är lyhörd även till mindre kommuners behov. Det tycker Allan Cederborg (M) som är ordförande för utbildningsnämnden i Ljusdals kommun.

– Det är bra att staten lägger sig i om syftet är att ge alla elever lika förutsättningar, säger Allan Cederborg.

Läs mer: Statlig styrning och obligatoriskt skolval ska göra svenska skolan bättre

Han har inte närmare satt sig in i Skolkommisionens delbetänkande som presenterades under måndagen. Men det som framkommit i nyhetsbevakningen låter bra i moderatens öron, där talet om en likvärdig skola backas upp med löften om mer pengar.

– Små skolor och små kommuner behöver mer pengar per elev. Det är dyrare för oss att driva skolor på landsbygden än i städerna, säger Allan Cederborg.

Skolkommisionen pekar ut kommuner som tar ett stort ansvar för nyanlända och öppnar för att kompensera just de kommunerna, vilket Allan Cederborg tycker är klokt. Han nämner flyktingmiljonerna som Ljusdals kommun redan fått från staten.

Läs mer: Ljusdal får 27 miljoner i flyktingpengar

– Det är ett bra bidrag, de pengarna gör väldigt stor nytta, säger han.

Men det är inte bara morötter i förslaget, utan en del piskor också. Blir delbetänkandet verklighet kan kommuner tvingas att arbeta för att ha ha en så "bred social sammansättning av elever som möjligt" i varje skola och klass. Den utmaningen räds inte Allan Cederborg som menar att Ljusdal inte har de problemen.

– Nej, det är en storstadsproblematik som inte är aktuell här. Vi har ingen segregerad skola. Om vi tittar på de nyanlända bor de på olika ställen i kommunen så det blir inte så segregerat i vårt samhälle, säger han.

Allan Cederborg som själv tycker det var ett misstag att kommunalisera skolan på 90-talet ser egentligen inga negativa delar av det nya förslaget. Den enda risken som han kan nämna är att den statliga styrningen innebär att saker görs ur ett storstadsperspektiv. Han nämner distansutbildning som ett exempel, där kraven på att det ska vara en huvudman, är regler som är anpassade för stora kommuner med större kompetens och fler lärare.

– Om vi ska ha distansundervisning i till exempel Los, har inte vi kompetensen i båda leden. I en sånt läge behöver vi samarbeta med andra kommuner, men det är inte tillåtet. Det är ett beslut ur storstadsperspektiv, säger Allan Cederborg.

Läs mer: Mer statlig styrning ska rädda krisande skola