Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur kan man få till en sådan väldig succé?

I dag startar världens utan jämförelse största kulturfestival. Den hålls i Edinburgh i Skottland, som i höst håller folkomröstning om självständighet från Storbritannien.

Annons

En bråkdel av Storbritanniens befolkning bor i Skottland. Men de röstar så rött att Labour-partiet kommer att ha svårt att vinna val utan dem.

Ja, en hel del skottar röstar förstås på separatistpartiet i stället, de som drivit igenom folkomröstningen. De vill i praktiken ha tillbaka personalunionen. Skottland blir ett eget land men behåller drottningen – som Kanada eller Australien.

Bland det bästa med Skottland är den fantastiska festivalen i Edinburgh. Den är också världens äldsta festival. Redan vid starten 1947 började den yngla av sig.

Numera är det i själva verket många olika festivaler samtidigt i staden under hela augusti. Militärmusikfestivalen Tattoo ses varje år av 100 miljoner tv-tittare utöver de 220 000 slutsålda biljetterna.

För tionde året har det skotska regionparlamentet en politikfestival med ett imponerande program, i år förstås med temat folkomröstningen. Det finns en konstfestival och en bokfestival. Ett antal festivaler anordnas av pubar eller kyrkor.

Bredden är enorm. Världens stora opera- och konserthus gästspelar i Edinburgh. Fria teatergrupper från hela världen kommer. Det finns elevproduktioner, ståuppkomedi, gatuteater, barpianister, cirkusakrobater, improvisationsmusikal, folkmusik, dragshow. En hel del är gratis.

Inte konstigt att staden, precis som Visby under medeltidsveckan, blir dubbelt så stor i augusti varje år.

Men vad som är häpnadsväckande är hur lugnt och barnvänligt det är – dygnet runt.

Människor är omtänksamma och ingen knuffas i den väldiga trängseln. Skottarnas vänlighet tycks märkligt nog smitta av sig så på turisterna, som kommer från hela världen.

Nedskräpningen är helt obefintlig, liksom fyllan. En ensam kvinna kan gå genom innerstan mitt i natten under festivalen och känna sig tryggare än en normal fredagskväll i en vanlig svensk stad.

När Sveriges musik- och stadsfestivaler läggs ned och går i konkurs, blir Edinburghs festivaler bara fler och större för varje år. De konkurrerar inte ut varandra, tvärtom.

Är det något speciellt med Skottland? Borde inte andra länder försöka lära sig mer om hur de får det att funka så bra?

Hur gör man för att få massor av turister att komma, år efter år, hålla snyggt omkring sig och bli en integrerad del av lokalsamhället medan de är där? Hur får man kommersiella verksamheter (bokfestivalen anordnas av ett förlag) att samsas i bästa harmoni med ideella krafter?

Hur kan kommunen och det lokala parlamentet ge ekonomiskt stöd åt de stora internationella gästspelen – Edinburghfestivalens grund – på ett sätt så att de vet att regionen får mesta möjliga ut av det och inget hamnar i fel fickor?

Det vore väl oerhört intressant att få veta. Inte minst för världsarven i Hälsingland, där turismen är en nödvändighet för framtiden men samtidigt kan dra med sig ovälkomna baksidor.