Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hund hjälte vid branddrama

Vid fyratiden på onsdagsmorgonen började det brinna i ett hus i Långbo.

Barn och pappa som låg och sov märkte ingenting, men det gjorde grannens hund.

Tack vare grannens rådiga ingripande kunde familjen räddas ur det brinnande huset.

Annons

Strax före klockan fyra på morgonen vaknade Per Göransson i Långbo av att hunden Hubbe gläfste och gnällde.

När han tittade ut såg han hur grannens hus brann med öppen låga.

– Jag insåg vidden och eftersom jag är brandman i deltidskåren i Holmsveden drog jag allt som gick. Jag bad dem skicka Ockelbo, Kilafors och Söderhamn, förutom egna kåren. Sen skyndade jag dit så fort jag kunde.

När Per Göransson kom fram sparkade han in ytterdörren och bröt upp nästa.

Vid det laget hade Tomas Näslund som bor i huset vaknat av allt slammer och buller.

– Jag möttes av grannen Per som står i trappan och skriker att det brinner. Jag sprang in och väckte barnen. De fattade ingenting till en början, men tillsammans utrymde vi huset ganska lugnt, säger Tomas Näslund.

Barnen, Signe och Anton, sattes i en bil med grannens sambo. Tomas och Per började dämpa lågorna som fått fäste i fasaden med en vattenslang.

Några timmar har passerat sedan den dramatiska händelsen. Röklukten irriterar i näsan. Grannen Per ser samlad ut. Ögonen tåras och han säger:

– Det känns tomt. Det har hållit på tills nu, det är en anspänning. Det är lite overkligt. Det brinner och jag sparkar in grannens dörr, det känns bara tomt, säger Per.

Tomas tar några klunkar ur muggen med kaffe.

– Jag sitter här och är lycklig. Huset står kvar och vi lever. Det är extremt lyckliga omständigheter, säger han och fortsätter:

– Alla har ni en stor plats hos mig. Det är en duktig hund du har Per.

Fasaden är mycket skadad efter branden. Elden hade fått fäste i huset, fönstret gick sönder av hettan och eldslågor slog upp genom golvet i stora salen på bottenvåningen.

– Det var tur att branden startade på utsidan. Om det skett inuti huset vet man inte vad rökgaserna åstadkommit, säger Per.

Hubbe springer runt i gräset så att höstlöven yr omkring. När Tomas berättar om nattens händelse så kommer barnen rusande. De klappar och kramar om den tidiga morgonens hjälte – åttaårige lancashire heeler-hunden Hubbe.

– Nu känns det bra, men vi är skärrade, säger dottern Signe.

Under onsdagsförmiddagen spärrade polisen av området för att senare kunna göra en brandteknisk undersökning.

Det materiella är inget Tomas eller barnen bryr sig om i dag, inte heller hur branden startade.

– Nu känns det i alla fall bra, men det kanske kommer efter. Vi lever och det känns underbart, säger Tomas.

Annons