Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Höjd skatt är inte nyckeln

/

Det tog som vanligt lång tid när landstingsfullmäktige i går debatterade skattenivå och budget. Debatten var stundtals underhållande, men minst lika ofta rörig och på det stora hela inte särskilt upplyftande.

Oppositionen lyckades bara vinna en strid, och det var ärendet om den så kallade Avgiftshandboken som reglerar nivån på patientavgifterna.

Annons

Oppositionen ville se en konsekvensanalys av avgiftshöjningarna som majoriteten genomförde, och återremitterade därför ärendet. Något som är möjligt att göra om minst en tredjedel av ledamöterna kräver det.

Striden om skatten förlorade de. Samverkan för Gävleborg ville ha oförändrad skatt. Vänsterpartiet en höjning med 20 öre. László Gönczi valde att stödja majoritetens förslag på att höja skatten med 30 öre.

Därmed höjs landstingsskatten nästa år för fjärde gången under 2000-talet. Vilket sammanräknat blir en skattehöjning med 1,32 kronor per intjänad hundralapp. Hur mycket bättre har vården blivit för de här pengarna?

Att det inte är hållbart att på detta sätt ständigt höja skatten är uppenbart. Även för högt uppsatta företrädare i den styrande majoriteten.

Samtidigt måste man förstå att det kan vara svårt att i denna lågkonjunktur få ekonomin att gå ihop. I synnerhet som tidigare landstingsledning inte har vidtagit nödvändiga åtgärder, utan i princip låtit det fria fallet i ekonomin fortsätta efter varje skattehöjning. Skattehöjningarna har på så sätt bara blivit en reglering av fallhöjden.

Att höjningen den här gången blev 30 öre beror inte på att det finns ett behov av en så pass stor resursförstärkning inför nästa år, men väl året därpå. Och för att slippa att lägga fram ett förslag om skattehöjning mitt i valrörelsen så tog man i lite extra den här gången.

Det återstår att se om landstingsledningen den här gången är bättre på att hantera situationen, eller om det fria fallet i ekonomin kommer att fortsätta precis som tidigare.

För att undvika att den negativa trenden fortsätter borde landstingsledningen med Ann-Margret Knapp (S) och Björn Brink (C) låta sig inspireras av den debattartikel från Svenskt Näringsliv som i går publicerades i Dagens Nyheter. I debattartikeln, som bygger på en rapport som de själva tagit fram, konstateras att det finns stora möjligheter till besparingar inom den svenska vården. Kostnaderna för behandling av samma eller likartade diagnoser skiljer sig avsevärt mellan olika sjukhus. Ett exempel som lyfts fram är en okomplicerad höft- och lårbensoperation som på de tre länssjukhus med lägst kostnad ligger på i genomsnitt 45 000 kronor medan den på det dyraste länssjukhuset kostar i snitt 69 000 kronor.

Hade alla sjukhus generellt sett haft lika låga snittkostnader som de tre med lägst kostnadsstruktur skulle besparingen uppgå till mellan 10 och 15 procent.

För att kunna uppnå en sådan besparingspotential måste man få in konkurrens i sjukvården. Det är själva nyckeln till en bättre och effektivare vård. Genom att få in privata alternativ kan effektiviteten förbättras. Utan att man tummar på kvalitén.

Ett första steg har Landstinget Gävleborg tagit genom upphandlingen av Bollnäs sjukhus. Det är bra. Men stanna inte där. Utan se sedan till att gå vidare med denna process.

Håll inte tillbaka nu när vårdvalsreformen drar igång vid årsskiftet, utan var uppmuntrande och behjälpliga de aktörer som vill etablera sig i länet. Det skulle både landstingets ekonomi och patienterna tjäna på.

Mer läsning

Annons