Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hög tid för Sverige att lära sig hemläxan

Antingen är du för eller emot. Ja, läxor alltså. Den svenska läxdebatten präglas av ett svart-vitt tänkande.

Annons

Det finns läxhatare som menar att läxorna inverkar menligt på familjens vardagstid, och som därför helst vill förbjuda läxorna, medan andra tycks tro att hela framtiden står och hänger på läxorna. Dessutom har den avdragsgilla läxhjälpen eldat på diskussionen än mer.

I själva verket har vi nog helt fel fokus i läxdebatten. Läxor är bra om de ges rätt. Men det verkar som om svenska lärare ger läxor på fel sätt. Två norska studier pekar på detta. Den första kommer från NTNU (Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet). I den undersöks om elever presterar bra eller dåligt i det ämne de får relativt mycket läxor i. I genomsnitt finner forskarna små men positiva effekter av läxor, men det är när resultaten delas upp på land som det bli riktigt spännande. Läxeffekten är kraftigt negativ i Sverige – vi är det enda land där läxor ger en negativ inverkan på elevernas studieresultat!

Förklaringen till detta kanske kan hittas i den andra aktuella nordiska studien från Universitetet i Oslo. I den jämförs läxor i Norge, Finland och Sverige. Den finska skolan hittar vi ständigt bland toppen över världens bästa skolländer. Och de finska lärarna använder sig av läxor på ett helt annat sätt än grannländerna. De tar med sig läxorna i undervisningen, både genom att diskutera den i klassrummet och genom att låta eleverna själva rätta den. I Sverige och i Norge ses läxan snarare som något separat från undervisningen. Den rättas och lämnas tillbaka till eleven utan vidare diskussion. Forskarna har, i båda rapporterna, tittat på data från TIMSS (en internationell studie som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i åk 4 och åk 8) och där jämfört läxuppföljningen. I Sverige är det två av tio lärare som diskuterar läxan i klassrummet, jämfört med nio av tio i Finland. Forskarna poängterar att Norge och Sverige har tappat mycket av klassrummet som en diskussions- och lärandearena, vilket de har behållit i Finland. Det är en viktig skillnad.

Kanske är det så, som den svenska utbildningsforskaren Jonas Vlachos bland annat spekulerat i, att de negativa effekterna av läxor kan förklara varför det finns ett starkt läxmotstånd här. Kanske har också en stark skepsis mot läxor gjort att lärarstudenter inte getts vägledning i hur läxor kan och bör användas för att leda till goda resultat.

Vi har mycket att lära av den finska skolan. Hur man ger läxor på bästa sätt till exempel.