Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hög skatt betyder inte bättre välfärd

/

Kostar de äldre i kommunen pengar eller satsar vi skattepengar för att de ska få en bra vård?

Annons

Varje år sammanställer SKL var våra skattepengar tar vägen. Nyttig läsning eftersom siffrorna dessutom går att jämföra med andra kommuner.

Nu är det klart hur det såg ut för 2008.

I Hälsinglands kommuner spretar det åt lite olika håll.

Till att börja med skiljer det mycket mellan skattesatserna.

Mellan Bollnäs och Ljusdal skiljer det hela 1 krona och 50 öre på varje hundralapp. Söderhamn ligger mitt i mellan.

Redan där ska man ställa sig frågan om ljusdalsborna får betydligt bättre skola och äldreomsorg än söderhamnsborna?

Svaren är ett snabbt nej på den frågan. Däremot har Ljusdal den dyraste politiska organisationen, om man mäter per invånare, i Hälsingland.

Ljusdal har heller inte betydligt bättre resultat i skolan än vad Söderhamn har.

Kommunalskatt är inget bra mått på välfärdens kvalitet.

Hög kommunalskatt kommer sig ofta av en tradition att höja skatten när det behövs mer pengar – istället för att titta på utgifterna. Det blir lättare så att vara politiker.

Däremot är antalet spenderade kronor viktigt i kommunens verksamheter.

Skola, barnomsorg och äldreomsorg är alla personalintensiva verksamheter. Äldreomsorgen blir bättre med mer personal. Framförallt blir den betydligt sämre med lite personal. Samma sak gäller både dagis och skola. Och personal kostar pengar.

Och det skiljer mellan kommunerna.

Söderhamn satsar, av dessa tre, minst pengar per elev på grundskolan. Men de har flest som går till gymnasiet av de mellan 16-19 år. Ljusdal, som satsar mest har lägst andel elever som går en gymnasieutbildning.

Som ni märker finns det ingen självklar logik i detta.

Sanningen ligger naturligtvis någonstans mitt emellan. Men när SKL, Sveriges kommuner och landsting, presenterar siffror för kommunernas ekonomi heter det gärna kostnader.

Det som politiker skulle kalla satsningar.

Kanske är skillnaden mellan kostnader och satsningar om pengarna är väl spenderade. Om det är en genomtänkt strategi, eller om just kostnaderna fått rusa i höjden, utan att någon vet riktigt var pengarna tagit vägen. Det senare är alltför vanligt. Och kallas alltför ofta för satsning.

Men en satsning ska också leda till ökad kvalitet på det som det satsas på.

Så vilka resultat blir det av de spenderade kronorna?

Mår de äldre bra som bor i kommunens äldreboenden? Når alla elever upp till de nationella målen i skolan? Hur många läser på gymnasieskolan? Och hur stora barngrupper är det på dagis?

Med de frågorna får man ett bättre svar på om pengarna är väl spenderade.

Men en sak går att lova. Det finns ingen likhet mellan en hög kommunalskatt och en hög service i äldreomsorgen och höga kunskapsresultat i skolan.

Hur gärna politikerna än skulle vilja att det var så.

Mer läsning

Annons