Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Haveriet i landstinget

/

Annons

Det blir som bekant inget av den strategiska plan för Landstinget Gävleborg som landstingsdirektör Svante Lönnbark och hans divisionschefer presenterade för några veckor sedan. Detta för Hälsingland, och i synnerhet Hudiksvall, lugnande besked levererades av landstingsstyrelsens ordförande Ann-Margret Knapp (S) vid landstingsfullmäktiges sammanträde tidigare i veckan. BB och akutkirurgin blir kvar i Hudiksvall. Och den intermedicinska jourverksamheten och vårdplatserna i Bollnäs kommer inte att försvinna.

Men varför tillåter den politiska landstingsledningen att landstingets tjänstemannaledning lägger fram den här planen om man sedan inte tänker sig att genomföra den? Varför skapa denna irritation och oro i onödan?

Enligt Knapp beror detta på att landstinget i Uppsala har sagt nej till en storregion med Gävleborg och Dalarna, och att förutsättningarna för ett stort strukturbeslut har förändrats. Det här är bara trams. Ett försök att dribbla bort korten.

Uppsala har inte sagt nej till att bilda storregion med Gävleborg och Dalarna. Däremot har de i sitt yttrande till Kammarkollegiet, som till regeringen ska yttra sig om regionfrågan, meddelat att man vill se en storregion som består av hela nuvarande sjukvårdsregionen – Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Sörmland, Örebro, Värmland och Västmanland – exklusive Sörmland. Någon regionbildning i denna konstellation är alltså inte aktuell till 2011, utan tidigast 2015. Men att det inte blir någon storregion tidigare för Gävleborgs del har stått klart länge.

Sanningen är ju också den att samarbetet för en storregion gått framåt, och inte bakåt, den senaste tiden. Så sent som den 11 maj beslöt man att tillsätta ett antal arbetsgrupper, där Gävleborg ansvarar för just sjukvården.

Dessutom inlämnades detta yttrande till Kammarkollegiet innan den strategiska planen presenterades. Alltså fanns det möjlighet att förhindra offentliggörandet i det fall man fann planens innehåll vara inaktuellt. Och därmed undvika oro och irritation.

Så det kan knappast vara landstinget i Uppsalas "fel" att Ann-Margret Knapp (S) och Björn Brink (C) inte vill genomföra den strategiska planen. En uppfattning som ytterligare förstärks av att landstingsdirektör Lönnbark verkar förvånad över agerandet eftersom han kontinuerligt sett till att informera landstingsråden.

Det är snarare så att det var politiskt omöjligt att överge Hälsingland. Straffet i nästa års val hade blivit för stort.

Nu står den nya landstingsledningen med ett nytt haveri. Inte på samma sätt som den förra landstingsledningen, som saknade majoritet för sin politik. Men ekonomin är fortfarande i fritt fall och förtroendet för landstingsledningen – såväl tjänstemännen och politikerna – är långt ifrån det bästa.

Det är till och med så att Kennet Lutti, socialdemokratisk ledarskribent på Arbetarbladet i Gävle, tagit sin hand från den nuvarande majoriteten och tycker att de borde avgå. För några månader sedan verkade Lutti i det närmaste förälskad i den nya konstellationen, men redan nu är den sagan all. HT:s ledarsida har, som de flesta säkert noterat, aldrig tyckt att den borde tillsattas.

Då möttes uppfattningen av aversion från Lutti. Nu kanske även han kan komma till insikt att det hade varit betydligt bättre med ett samlingsstyre fram till nästa val. Vad fanns det för anledning att stressa fram ett nytt styre? Vad har den nuvarande majoriteten gjort som inte ett samlingsstyre kunnat göra?

Nu ser det ut att bli en skattehöjning för att klara hem ekonomin. Igen. Det har redan gjorts tre gånger tidigare sedan millennieskiftet. Senast inför årets budget.

Men att höja skatten är ingen patentlösning. I svåra tider kan det vara motiverat, men det bör då också följas av en skattesänkning i bättre tider. Tyvärr tenderar det aldrig att bli så. I stället har skattehöjningarna en benägenhet av att vara kostnadsdrivande. Och om något år så står man där igen med samma behov. Precis så har det varit i Landstinget Gävleborg. Och precis så kommer det att fortsätta att vara om man inte tar tag i problematiken.

Det blir en svår resa de närmaste åren för Landstinget Gävleborg. Det kommer att krävas besparingar, avgiftshöjningar och privatiseringar om det ska gå att få ordning på landstingsekonomin.

Och det kommer att kräva ett ansvarstagande från såväl majoriteten som oppositionen om det ska gå vägen.

Mer läsning

Annons